Macha-fika på IKEA i Japan

De flesta utländska företag som verkligen lyckas i Japan utmärker sig med en blandning av utländsk “exotism” och en kanske liten men ändå märkbar anpassning till japaners förväntningar och, i fallet med mat och dryck, smaklökar.

En trend som många utländska företag som tillverkar och/eller serverar mat och dryck hakat på är macha - det fylliga gröna teet som numera inte bara dricks som det är utan även används som smaksättare och visuell touch i framför allt godis och desserter men också i andra drycker än te.

Idag damp det ned ett mail från japanska IKEA som ville berätta att man i deras tre innerstadsbutiker (Shinjuku, Harajuku och Shibuya) nu serverar en radda desserter med machasmak. En sorts japansk “three o-clock teatime” som man skriver.

Detta fungerar bevisligen. Japanerna blir smickrade och glada när utländska företag anstränger sig för att förstå och ta sig an japanska idéer.

Det är en tidsbegränsad kampanj som varar till den 26:e maj.

Det ser gott ut!

Mat med kunder-kavalkad #3

Här återigen en serie foton från olika möten med våra trevliga och ivrigt kråssmörjande gäster. Håll till godo. Peka på fotot så ser du en beskrivande text.

Stekt ris ”Vietnam-style” med räkor och bläckfisk (squid).

Yakitori - grillada kycklingpinnar (fast fläsk kan komma in i bilden, som grislevern här vid ca klockan ett). Man äter de antingen med lite salt på eller, som här, med teriyakisås. Gott med karashi, den starka japanska senapen till.

Stekta kycklingrullade med shiso och ume inrullat. Med teriyakisås.

Morokyu - klassiskt lätt tilltugg på en izakaya: Gurka med japansk majonnäs och miso.

Friterad grislever. Mycket gott!

Den globala marknaden för snabbnudlar - 121 miljarder portioner årligen!

När Momofuku Ando uppfann snabbnudlarna, eller snabb-ramen som det mera konkret handlar om, så förstod han nog inte hur stor denna nya produktnisch skulle bli. Hans första product, Chicken Ramen, blev en hit när den lanserades 1958 och produkten finns faktiskt fortfarande kvar i hyllorna i princip överallt där snabbnudlar säljs i landet. Ando döpte om sitt företag, som framställde och sålde salt, till Nissin (uttalas Nisshin), vilket är en förkortning av en mening som på svenska blir "Skapa rena och rika smaker varje dag".

Chicken Ramen - Nissins första snabbnudlar - finns fortfarande i butikshyllorna efter 66 år!

Många japaner har ju sedan gammalt en kollektivistisk själ, och så snart en ny industri föds så bildas det inom kort en eller flera branschorganisationer, och snabb-ramen är givevis inget undantag. World Instant Noodles Association ligger i Osaka, där Nissin fortfarande har sitt högkvarter, och man släpper statistik över försäljningsutvecklingen varje år.

Sista året vi har tillgång till komplett data är 2022, och siffrorna är minst sagt astronomiska. Det visar sig att man globalt konsumerade drygt 121 miljarder portioner under det året! Miljarder, inte miljoner!

Överlägset största andelen av denna konsumtion svarade Kina för, där den stora befolkningen givetvis spelar en avgörande roll i sammanhanget, med dryga 45 miljarder portioner. Japan var "bara" femma med sina knappa sex miljarder portioner. Lilla Sverige kommer först på 43:e plats med sina 60 miljoner portioner. Bra tuggat och slurpat ändå!

Försäljningen har ökat sju år på raken, trots sentida prishöjningar. Under pandemin, då många tvingades tillbringa en stor del av sin tid i hemmet, sköt försäljningen upp ordentligt, 9,5% globalt. Även om ökningen inte är lika stor sedan dess, så fortsätter kurvan uppåt.

Snabbnudlar är givetvis inte världens nyttigaste produkter, då det handlar om extremt processad mat, men min förhoppning är att det ska vara en ingång till riktigt tillagad ramen. Vi har ju fått ett antal ramen-krogar i Sverige på senare tid. Har inte haft möjlighet att testa, då jag inte besökt hemlandet sedan pandemin bröt ut, men det är en lovande utveckling med riktig "hantverks-ramen" även i Sverige.

Turistströmmen snart tillbaka på nivåer från före pandemin

Det märks på tågen och ute på gator och torg och speciellt i de stadsdelar som är relativt kända som “turistiga” bland utlänningar. Shibuya, Roppongi, Ginza och Asakusa för att bara ta några av de vanligaste resmålen för utländska turister här i Tokyo. Turistströmmen är med andra ord återbördad till Japan. Ni kan här ovan se statistik för svenska hitresande under de sista decennierna (klicka för större bild), och som synes så hade vi en rekordlåg nivå 2021 då pandemin rasade som värst. Nu har vi gått förbi halva antalet besökare jämfört med toppåret 2019, och många bedömare tror att vi kommer att tangera topprekordet redan under 2024.

Som ni kan se så är det överväldigande största antalet här för att turista. Och en stor del av denna turism handlar om att äta och dricka (har inte statistiken framför mig i skrivande stund, men “mat och dryck” brukar de flesta ange som det viktigaste skälet för resan till Japan).

Med andra ord så är tipset att försöka vara ute i god tid med bokning av flyg och hotell. Beroende av antalet personer i er grupp och era önskemål vad gäller krogbesök så kan det också vara på plats att boka bord på restaurangerna. Vi har drygt 900,000 krogar i landet, så det finns gott om fina matställen som turisterna ännu inte hittar till, men är det restauranger som är omskrivna även på engelska ute på nätet, så kan det vara en fråga om månader för att få bord i värsta fall, speciellt om man är ett större sällskap.

JNTO (Japan National Tourism Organization) har en fin webbsajt med massor av information.

Gott Nytt Drakens År

Gott Nytt År, först och främst. VI hoppas att ert 2024 blir ett fint år på alla sätt och vis!

Här i Asien har vi 12-årscykler där varje år har ett djur som symbol. Nu går vi från Kaninens År till Drakens År. Du som är nyfödd under 2024, eller 12, 24, 36, 48, 60, 72 år gammal, etc, under 2024 är född i Drakens År. Om man ska tro det kinesiska horoskopet så är du i så fall kraftfull, full av vitalitet och styrka; ambitiös, orädd för svårigheter, perfektionist; uppriktig, ärlig, agerar sällan elakt; stark självmedvetenhet, ogillar att agera på andras uppmaning, planerar och agerar alltid ensam; rättvis, påhittig, begåvad och född att vara en ledare. Många plus där.

Vi har ju turen att ha ett svenskt-japanskt hem, så vi firar jul som i Sverige och nyåret som i Japan. Mycket att laga och äta! Här har ni lite bilder från vårt nyårsbord.

Soba, bovetenudlar, är en självklarhet under nyårsafton, gärna tillsammans med tempuran ni ser i nästa foto.

Temepura är alltid gott i Japan, då man är duktig på att fritera. Känns aldrig flottigt.

På nyårsadagen äter vi o-sechi, traditionell nyårsmat plus lite extragrejer som denna sashimi med lax, tonfisk och hvsruda.

I princip inget kött i den japanska nyårsmaten. Grönsaker, fisk och skaldjur för hela slanten.

Futomaki - “tjockrullar” - med både råa och inkokta grönsaker och skaldjur.

Antalet japanska krogar och pandemins inflytande

Nu har vi hittat statistik som visar hur antalet krogar i Japan minskat med åren. Här är siffror för åren 2016 - 2023. Det är som synes en ganska så blygsam minskning mellan 2016 och 2021 där man hela tiden håller sig över 1,4 miljoner krogar. Denna långsamma minskning har nog mest att göra med att folkmängden minskar.

Men sedan går det snabbt utför och det är lätt att förstå att det handlar om effekterna av pandemin: knappt 1,2 miljoner 2022 och sedan raskt ned till under en miljon i år.

Jag blev aningen förvånad över den kraftiga minskningen sedan 2022 då vi knappt märkt av några negativa effekter på krogarnas antal där vi bor ute i förorten. Kanske fyra-fem restauranger - av flera hundra - som försvunnit men de har omedelbart ersatts av andra matställen. Min teori är att man under pandemin helst inte ville gå till större ställen inne i stan med mängder av okända människor utan istället valde att gå till lokala hak med idel stammisar som hade koll på vem som hade och inte hade Covid-19, eller helt enkelt valt att äta hemma.

En tydlig orsak till restaurangdöd i Japan är annars att ägaren/ägarna blivit till åren komna och inte hittar någon som kan eller vill ta över ruljangsen. Jag har flera exempel från mina favoritkrogar genom åren i Japan som inte finns längre då barnen inte ville bli krögare då man under uppväxten sett hur pappa och mamma jobbat väldigt hårt med sin krog.