Dandan-men
Dandan-mien är kinesiska för den kryddstarka ramensoppan från Sichuan-provinsen i Kina. I Japan blir uttalet tantan-men. Det händer då att det blir en sorts hybrid av det hela i en svensk text - dandan-men..
Gyozan ska stoppas in hel i munnen så att inte saften rinner ut
Texten ifråga handlar om att äta gyoza i Japan, men det handlar nog inte om japansk gyoza, då den dels inte har någon stor mängd saft som rinner ut och dels inte har någon sådan fast regel; är det små gyoza är det många som stoppar in dem hela i munnen, men är de lite större än det nog så att de flesta biter av; framför allt damerna, som tycker att det är dåligt bordsskick att tugga med proppfull mun (det förekommer även så kallad bo-gyoza (棒餃子 - båågyååza), "käpp-gyoza", som har formen av vårrullar med en längd som ofta kommer upp i tio cm, dvs mycket svåra att stoppa in hela i munnen utan att göra sig till åtlöje). Om man istället äter shorompo (小籠包 - shååråmpåå), xiaolongbao med romaniserad kinesiska, ett mera typiskt kinesiskt degknyte, så bör man vara försiktig, då man där har lagt in en försvarlig mängd buljong tillsammans med en liten köttbulle; dels för att det lätt rinner ut och dels för att buljongen kan vara mycket varm.
Yakiniku är grillat nötkött
Yakiniku, som ordagrannt betyder grillat (eller stekt) kött, är ofta nötkött, men det är långtifrån alltid nötkött; det kan också vara fläskkött, kyckling, vilt, annat kött eller inälvsmat. Det är för övrigt också vanligt att man kan få skaldjur som räkor och musslor eller bläckfisk på yakiniku-krogar.
Yakiniku är oftast wagyu
Yakiniku är faktiskt oftast inte wagyu i Japan. Det är istället oftast annat japanskt nötkött som inte får kallas wagyu då det inte kommer från de fyra japanska nötboskapsraser som definieras som wagyu; det kallas då kokusangyu - 国産牛 - "nöttkött framställt i Japan". Men det kan också ofta vara amerikanskt eller australiensiskt nötkött på de billigare krogarna. Går man på lite bättre ställen är det relativt ofta dock wagyu det handlar om. Om man serverar riktig wagyu, brukar man vara noga med att påpeka vilken region köttet kommer ifrån.
En viktig detalj är att yakiniku i Kansai-regionen, dvs Kyoto/Osaka/Nara/Kobe/Wakayama, nästan utan undantag är nötkött. Det varierar alltså mellan regioner.
Shogayaki är grillmat
Shogayaki (shoga är ingefära) är fläskkött som steks i stekpanna tillsammans med en sås med soja, mirin, riven ingefära och riven vitlök (för att ta hustruns recept som exempel). Man kan också välja att låta fläsket marineras i samma sås en stund före stekning. Men det är alltså inte grillmat i normala fall.
Okazu är lika med grönsaker som sidorätter
Okazu, som visserligen kan skrivas med tecknet för grönsak, betyder i modernt japanskt språkbruk alla rätter som serveras till riset, dvs även kött, fisk och skaldjur.
Sacke eller Sakee
Det japanska risvinet (som inte är ett vin utan en bryggd produkt) skrivs ju ofta saké med en akut accent över e-et.. Detta för att det mest troligt kommit via franskan, där ju stavningen “sake” skulle bli “sakk” utan den akuta accenten (vissa säger att det kommer via USA, för att man inte ska uttala det som sake i “for God’s sake”, men det tror jag inte stämmer, då engelskan i princip inte använder sig av diakritiska tecken annat än om det handlar om ett låneord, t ex från franskan). Detta har dock gjort att många svenskar tror att det ska uttalas med betoning på e-et - sakee. Andra tror att det uttalas “sacke”. Båda är fel; ordet uttalas, liksom de flesta japanska ord, utan speciell betoning på någon stavelse. “Sa” med kort vokal där a-ljudet uttalas som a i alfa och “ke” likaledes med kort vokal.
Chirashi i chirashi-zushi betyder “ris i en skål”
Chirashi-zushi är en variant på sushi-temat där man har sushiris i botten av en skål och sedan en blandning av upphackad fisk och skaldjur. När man i Nyhetsmorgon på TV4 lagar chirashi-zushi, så får man höra att chirashi betyder “ris i en skål”, vilket inte stämmer. Visserligen handlar det om bland annat ris i en skål, men chirashi kommer från verbet chirasu som betyder “att strö/sprida ut”.
Språkförbistring är alltjämt ett stort problem i Japan och det ska givetvis påpekas att svenska skribenter inte står i en klass för sig på något vis; det vimlar av felaktigheter om japansk mat, dryck och krogkultur i tidningar, böcker och YouTube-filmer från hela världen.
Om du jobbar på ett tidskrifts- eller bokförlag och har ett manus som innehåller något om japansk mat- eller dryckeskultur, så kan vi gärna korrekturläsa det hela åt er för att säkerställa att allt är korrekt.