Japan Gourmet Guide önskar alla ett gott slut på Hundens År

Nyåret är Japans allra största och viktigaste högtid och som vanligt är maten och drycken en väl integrerad del av allt firande. Nyåret fungerar lite grann som den svenska julen, dvs att man åker hem till föräldrahemmet och tar igen sig i tre-fyra dagar medan man äter typisk nyårsmat, dricker god sake och annan alkohol och framför allt tar det väldigt lugnt. Då nyårshelgen är den enda tid på året då både Sverige och Japan har ledigt samtidigt gör att den är en fridens oas för oss som delar kultur och arbete mellan länderna.

Här hemma äter vi den traditionsenliga portionen soba-nudlar före tolvslaget (sk toshikoshi-soba, “nudlarna som överbryggar åren”); nudlarna är lätta att bita av vilket symboliserar att man drar ett streck över det gamla året, glömmer bekymmer och kan ta nya tag in på det nya året. När klockan slår tolv går vi personligen över till den västerländska modellen med lite bubbel och lämpliga tillbehör..

Vi vill passa på att tacka alla nya och gamla kunder vi haft äran och nöjet att få guida under det gångna året. Antalet grupper tredubblades faktiskt jämfört med 2017. Stort tack och välkomna åter!

Gott Slut!

Japans dödligaste maträtt är inte blåsfisk!

Den japanska blåsfisken - fugu - är framför allt känd för att vara extremt giftig om man inte vet hur man ska handskas med den. Fugu-kockarna går en mångårig och rigorös utbildning vilket garanterar att den fugu man äter på krogen är helt ofarlig. Dock förekommer det dödsfall, men då när en okunnig (och mindre intelligent) privatperson fiskar upp en blåsfisk och försöker sig på att anrätta den själv.

Vad som istället utgör den största livsfaran på det japanska matbordet är något som oskyldigt som runda eller fyrkantiga risbollar/riskakor. Dessa kallas omochi, eller bara mochi (brukar kallas rice cake på engelska) och de är vanliga över hela Asien. Det handlar om att man slår eller masserar kokt ris tills dess att stärkelsen i riset frigörs och det hela blir en ganska klistrig och elastisk historia. Sedan kan det ätas som det är eller ångkokas, kokas, stekas eller grillas. Omochi används i både maträtter och som större eller mindre ingredienser i godis och efterrätter. Ja, till och med i glass, som ni ser här nedan. 

En riktig klassiker är en serie glassprodukter med en rund bit vaniljglass med fyllning, omsluten av ett tunt lager omochi. Ingen risk för kvävning här! "Titta på Snön - Stor Tur" är produktseriens namn..

Foto: Lotte

Varför kan då denna till synes oskyldiga produkt innebära en fara för livet? Jo, den icke-ångkokta varianten kan vara ganska så svår att äta, då det kan vara besvärligt att helt enkelt bita loss mindre bitar ur den större. Man kan försöka svälja en alltför stor bit som då fastnar på halva vägen ned längs matstrupen. Varje år är den någon, oftast äldre person, som sätter det hela i halsen, får akut andnöd och omkommer. 

Omochi kan i dess olika former ätas under hela året, men den har en speciell plats på nyårsbordet, där den brukar ingå i den speciella soppa - ozoni (åzååni) som inmundigas under hela helgen. Och just för att “alla” äter samma mat på nyåret, så är det då som de flesta problemen dyker upp. Såvitt vi vet så omkommer någon eller några under nyårshelgen varje år. Denna nyårshelg var inte annorlunda. Två herrar, en i 50-årsåldern och en fyllda 80, omkom under nyårsdagen då en risboll fastnade i halsen och räddningen inte hann fram i tid. Totalt 15 personer fördes till sjukhus varav alltså 13 räddades till livet.

I de flesta fall serveras omochi i betydligt mindre bitar så ovanstående bör inte avskräcka dig från att testa. Om man får en större bit, så kan det dock vara på sin plats att man delar upp den i mindre bitar innan man börjar tugga och svälja. För säkerhets skull.

Här en scen från klassiska ramen-filmen Tampopo som visar på hur det kan gå till när det går illa (fast med lyckligt slut); scenen börjar vid ca 0:50:

Heimlich-manövern är kanske inte allmänt känd i Japan? :)

Japansk nyårsmat 2017

Vi är redan mitt i januari, men vi kanske ändå kan ursäktas för att vi vill skriva en rad om årets nyårsmat där hemma. Diverse resor har handikappat vårt bloggande under ett par veckor, men vi hoppas kunna jobba igen förseningen inom kort!

Som vi har skrivit om tidigare, så är jul och nyår i princip helt omvända i Japan vad gäller sedvänjor och mathållning. På julen - som är vanliga dagar i kalendern - har man träff med kärestan eller partaj med kompisar, och till nyåret åker man hem till föräldrahemmet och äter speciell nyårsmat. På bilderna här kan ni se hur det nya året startade på matbordet för denna familj på fyra numera vuxna individer.

På nyårsafton äter man japanska nudlar - soba - som med sin längd ska symbolisera ett långt liv till alla kring bordet. I vårt fall så har vi sedan också en västerländsk touch genom att kring tolvslaget äta några smårätter till ett glas bubbel. På nyårsdagen öppnar man så locket på den flera våningar höga matlåda som man stått och förberett i ett par dagar, alternativt köpt på varuhuset, snabbköpet eller närbutiken. Det senare är det vanligaste idag, då den mamma eller mera sällan pappa som både kan och vill laga riktig o-sechi-ryori, som maten kallas, är allt mer sällsynt. Man lägger in en beställning några veckor i förväg och hämtar sin låda, anpassad till familjens storlek, strax före nyårshelgen.

Japansk nyårsmat handlar till 70-80% om grönsaker.

Som synes handlar det i stor utsträckning om grönsaker som har kokats och behandlats på olika vis för att kunna ätas under tre dagar; de tre dygn då hemmafruarna skulle få vara helt lediga förr i världen. Även fisk förekommer och gärna också skaldjur. Har man budget för det ingår det ofta jätteräkor eller t o m en hel hummer eller två. Kött kan förekomma, men då som en liten extratallrik bredvid. Denna vana att äta speciell nyårsmat härstammar nämligen från slutet av 700-talet, så under större delen av dess existens var Japan strängt buddistiskt och man åt därför inget eller ringa kött - därav bristen på kött i en klassisk matlåda för det nya året.

Idag finns det dock inga egentliga tabun i sammanhanget. Många köper minsta möjliga o-sechi-låda för att få lite nyårskänsla, och dryger sedan ut den med alla möjliga andra rätter som inte har med klassiskt nyårsfirande att göra.

I vår familj, där både hustru, svärmor, svåger och svärmors mor var eller är proffs vid spisen, så har vi i princip aldrig ätit annat än hemlagad o-sechi. I början kanske vissa smaker känns “annorlunda” - både söta och kryddiga fiskyngel kan vara en liten spärr för vissa - men i åtminstone denne svensks fall så är det idag en mycket uppskattad del av nyårsledigheten. Både mycket gott och fantastiskt vackert.

För att ge lite större mättnadskänsla så är det ganska vanligt att man gör sådana här sk futomaki, dvs tjocka nori-inlindade rullar med japansk omelett och råa eller inkokta grönsaker.

Varje beståndsdel i o-sechi har en specifik betydelse - en symbolisk egenskap som ska medföra lycka, hälsa och framgång under det kommande året. Här kan du läsa om vad detta handlar om.