Vi är redan mitt i januari, men vi kanske ändå kan ursäktas för att vi vill skriva en rad om årets nyårsmat där hemma. Diverse resor har handikappat vårt bloggande under ett par veckor, men vi hoppas kunna jobba igen förseningen inom kort!
Som vi har skrivit om tidigare, så är jul och nyår i princip helt omvända i Japan vad gäller sedvänjor och mathållning. På julen - som är vanliga dagar i kalendern - har man träff med kärestan eller partaj med kompisar, och till nyåret åker man hem till föräldrahemmet och äter speciell nyårsmat. På bilderna här kan ni se hur det nya året startade på matbordet för denna familj på fyra numera vuxna individer.
På nyårsafton äter man japanska nudlar - soba - som med sin längd ska symbolisera ett långt liv till alla kring bordet. I vårt fall så har vi sedan också en västerländsk touch genom att kring tolvslaget äta några smårätter till ett glas bubbel. På nyårsdagen öppnar man så locket på den flera våningar höga matlåda som man stått och förberett i ett par dagar, alternativt köpt på varuhuset, snabbköpet eller närbutiken. Det senare är det vanligaste idag, då den mamma eller mera sällan pappa som både kan och vill laga riktig o-sechi-ryori, som maten kallas, är allt mer sällsynt. Man lägger in en beställning några veckor i förväg och hämtar sin låda, anpassad till familjens storlek, strax före nyårshelgen.
Japansk nyårsmat handlar till 70-80% om grönsaker.
Som synes handlar det i stor utsträckning om grönsaker som har kokats och behandlats på olika vis för att kunna ätas under tre dagar; de tre dygn då hemmafruarna skulle få vara helt lediga förr i världen. Även fisk förekommer och gärna också skaldjur. Har man budget för det ingår det ofta jätteräkor eller t o m en hel hummer eller två. Kött kan förekomma, men då som en liten extratallrik bredvid. Denna vana att äta speciell nyårsmat härstammar nämligen från slutet av 700-talet, så under större delen av dess existens var Japan strängt buddistiskt och man åt därför inget eller ringa kött - därav bristen på kött i en klassisk matlåda för det nya året.
Idag finns det dock inga egentliga tabun i sammanhanget. Många köper minsta möjliga o-sechi-låda för att få lite nyårskänsla, och dryger sedan ut den med alla möjliga andra rätter som inte har med klassiskt nyårsfirande att göra.
I vår familj, där både hustru, svärmor, svåger och svärmors mor var eller är proffs vid spisen, så har vi i princip aldrig ätit annat än hemlagad o-sechi. I början kanske vissa smaker känns “annorlunda” - både söta och kryddiga fiskyngel kan vara en liten spärr för vissa - men i åtminstone denne svensks fall så är det idag en mycket uppskattad del av nyårsledigheten. Både mycket gott och fantastiskt vackert.
För att ge lite större mättnadskänsla så är det ganska vanligt att man gör sådana här sk futomaki, dvs tjocka nori-inlindade rullar med japansk omelett och råa eller inkokta grönsaker.
Varje beståndsdel i o-sechi har en specifik betydelse - en symbolisk egenskap som ska medföra lycka, hälsa och framgång under det kommande året. Här kan du läsa om vad detta handlar om.