Snabbnudlarna, eller “instant ramen” som vi säger här borta, uppfanns i Japan och lanserades redan 1958. Det blev en omedelbar succé och tiden har ju visat att framgången inte var någon dagslända. Idag är vi i princip översköljda med snabbnudlar i överflöd; inte bara ramen, utan även udon, soba och yakisoba (det sista är stekta ramen-nudlar).
Här har vi utbudet av snabbnudlar från ett av snabbköpen vi har i närheten. Jag har inte gått med måttband och mätt upp hyllmetrarna, men jag tror att denna samling inte är ortens största. Jag uppskattar att de här fotona visar drygt 20 hyllmeter snabbnudlar.
Söker man på “instant ramen” på japanska Amazon så får man upp fler än 10,000 resultat. Då handlar det förvisso i många fall om att man buntar ihop ett antal förpackningar som då blir en produkt för sig; det finns alltså inte 10,000 olika smaker på japanska marknaden, men säg som så att de smaker som finns på hyllorna räcker väldigt länge även om man skulle äta snabbnudlar varje dag (vilket jag givetvis inte råder någon att göra).
