Bento börjar bli ett etablerat begrepp även utanför Japan. Klassiska japanska matlådor med varierat, gott och näringsrikt innehåll. Alla som besöker landet upptäcker mycket snart dessa matlådor då de finns i princip överallt; närbutiker, snabbköp, varuhusens källarplan (där man alltid hittar maten att köpa med sig; krogarna brukar istället ligga högst eller nästan högst upp i byggnaden) eller i butiker som specialiserar sig på bento. Bento skrivs 弁当, men dessa tecken är så kallade ateji, kanji-tecken som inte används för sin betydelse utan bara för sina uttal.

En normal bento har några beståndsdelar som brukar vara legio: kokt ris, någon form av protein - exempelvis grillad lax, friterad makrill, friterad kyckling eller kokt kött - och färska och/eller inlagda grönsaker. Det finns en uppsjö möjliga kombinationer, så man kan i princip alltid hitta något som lockar. En viktig detalj är att en bento ska kunna ätas kall med god behållning.

Vad som också lockar är de oftast väldigt låga priserna; en “normal” bento på ett av våra snabbköp runt hörnet kostar sällan mer än 30-35 svenska kronor.

Vem handlar och äter en bento? Ja, i princip alla japaner. Vanligt är att man köper en låda för att äta lunch på jobbet, och den ensamstående eller den som har en likaledes yrkesarbetande make/maka som kanske jobbat sent köper en låda på vägen hem för att ha som middagsmat när man inte vill eller orkar ställa sig och laga mat.

Om barnen i huset går i en skola utan matbespisning, i princip alla privata skolor, så brukar mamma fixa en bento till barnen. Vår äldre dotter gick på en privat högstadieskola, så hon fick med sig en hemmagjord bento till skolan. Och då, lyckliga jag, fick jag också en med mig på den tiden då jag hade kontor ute på stan. För övrigt mycket vanligt att hustrun skickar en låda med maken till jobbet. Annars brukar han få en “veckopeng” av frun, då hon brukar stå för hanteringen av familjens finanser, för att köpa sin egen låda på vägen till jobbet.

Bento är ingen nymodighet; det har funnits bento i Japan sedan Edo-perioden (1603 till 1867). Detta var ju före både järnvägen och bilen, så mycket av resandet var på gående fot. På vägen fanns det då rastplatser, ofta vid ett tehus där det såldes bento.

Så här kan en så kallad “ekiben” se ut när man sitter på Shinkansen. På långdistanstågen, där man har en sätesbricka, är det fritt fram att äta och dricka på tåget. Shinkansen hade restaurangvagn en gång i tiden, men den är avskaffad, så nu får man köpa en bento på stationen och äta vid sitt eget säte.

När järnvägen kom till Japan på 1870-talet, så upptäcktes behovet av att kunna köpa en bento att ha med sig för att äta på tåget, och det fenomenet är i högsta grad levande än idag. Benämningen är ekiben, där eki betyder tågstation och ben är en förkortning för bento. Alla tågstationer utom kanske de allra minsta har en kiosk som säljer en eller ofta flera sorters bento (rekordet här är Tokyo Station som säljer säkert 100 olika varianter). Om man åker ut i landet, så märker man snart att innehållet varierar högst betydligt beroende av var man befinner sig. Varje trakt har sin egen version med råvaror som är specifika för just den delen av Japan. Många japaner ser fram emot att testa bento på de orter man besöker för första gången.

Mångmiljardindustri

Bento är en riktigt stor affärsverksamhet. Hela industrin omsätter årligen drygt 600 miljarder kronor! En stor del av detta handlar om närbutikerna där de tre stora kedjorna är 7-Eleven, Family Mart och Lawson. Japan har ca 55,000 närbutiker så om varje butik säljer hundra bento om dagen så blir det ansenliga volymer! Branchbedömare säger att totala antalet försålda bento per dag i landet hamnar på någonstans mellan 10 och 15 miljoner lådor. Där räknas då inte alla hemmagjorda bento in, men där finns det ju då en likaledes stor marknad för alla ingredienser i lådan.

Den japanska bento-industrin är känd för sin låga andel svinn. Den största leverantören, Tamagoya, har förfinat sin logistik och återkoppling så effektivt att de håller en svinnprocent på ungefär 0,1 %, trots att man producerar över 100 000 lådor dagligen!

Här har vi en familj som tillverkar ett ansenligt antal bento. Man börjar vid tre-tiden på morgonen för att hinna vara klara när tidiga kunder vill köpa sina bento på väg till jobbet. Man börjar sätta ihop lådorna vad pass 12 minuter in i videon.

En video med en 101 år gammal dam som tillsammans med maken gör fantastiska sushi-bento!

Och här en video som visar på bredden på utbudet av bento på Tokyo Station.