Foodex 2021 - Japans största mat- och dryckesmässa

Japanska Foodex är en årligt återkommande gigant till mässa som i år, av uppenbara skäl, inte blev av. Förra året var det första gången som svenska tillverkare ställde ut i en gemensam svensk monter, organiserat av Business Sweden, och det var givetvis lite snöpligt att man inte kunde upprepa det hela 2020. Men Foodex verkar nu kunna komma tillbaka 2021, närmare bestämt den 9:e t.o.m 12:e mars, och det gör också den svenska montern under devisen TRY SWEDISH.

Detta är Japan största och samtidigt en av Asiens största mat- och dryckesmässor, vilket betyder att vare sig man vill sälja eller köpa något inom dessa kategorier i Asien, så är Foodex något som borde sitta gjutet i kalendern varje år. Även om det bara handlar om att inspireras av den fullkomliga lavin av nya, spännande produkter som presenteras, så är mässan en av världens viktigaste destinationer.

Under 2019 års upplaga var det 3,500 företag som ställde ut i 4,500 olika montrar och besökarantalet översteg 80,000 personer, alla professionella branschmänniskor, de allra flesta inköpare.

2019 var Sverige representerade av Polarica, Falbygdens Ost, Ikea, Paulig Group, Lantmännen och Polar Wings.

Det är i skrivande stund oklart om det kan vara möjligt att resa in i Japan på ett turistvisum nästa mars, men att mässan blir av står nu klart. Även 2021 kommer Business Sweden att koordinera de svenska aktiviteterna på mässan. Om ni arbetar med tillverkning och/eller försäljning av mat eller dryck och är intresserade av att vara representerade på Foodex 2021 i en gemensam svensk monter så bör ni lämpligen kontakta Carl Norsten på Business Sweden’s Tokyo-kontor.

Mera information om själva mässan hittar ni här.

Om det är möjligt för er att komma över, oavsett om det är som säljare, köpare eller inspirationssökare, så står vi här på Japan Gourmet Guide givetvis till tjänst med rådgivning, guidning och tolkning både på och utanför mässan. Om ni inte kan resa hit, så sätter vi gärna ihop en gedigen rapport baserat på vilka produkter eller koncept ni är intresserade av. Skicka ett kort mail så hör vi av oss.

Spanien hade en av mässans största samling montrar 2019.

Årets chokladhysteri är här

Den 14:e februari är det dags igen - Valentine’s Day i Japan. Mer än något annat innebär det att den japanska chokladbranschen (och några få utländska aktörer) förväntas kapa åt sig en stor del av årets omsättning under dessa veckor före den stora dagen. I skrivande stund finns det inte en enda närbutik, ett enda snabbköp eller varuhus som inte har ett eller flera veritabla berg av choklad till försäljning. Allt från billiga chokladkakor till dyra presentaskar med finaste belgiska chokladen. Priset och kvaliteten bestäms av vem som chokladen ska ges till. I Japan är det ju så funtat att det är damer som ska ge choklad till herrar på denna dag. I de flesta fall handlar det om grabbarna på arbetsplatsen, och då blir det oftast billigare produkter; chefer får lite finare varor och i det fall damen är romantiskt involverad så blir det kanske t o m något hemlagat för att markera den speciella plats han har i hennes hjärta.

Det tråkiga - och jag vet att jag upprepar mig varje år - är att de nordiska chokladtillverkarna lyser med sin frånvaro. Även i övrigt är utlänningarna förvånansvärt inaktiva. Godiva, Lindt, Hersheys; jag har för mig att jag också sett Cadburys vid något eller några tillfällen.. Sedan finns det förvisso ett antal riktigt fina chocolatier-butiker från Europa med riktigt dyra saker, men det är alltså dåligt med utländska volymtillverkare. Och man undrar återigen varför? Denna månad före den 14:e februari är utan tvekan den mest intensiva chokladförsäljningsperioden någonsin och någonstans i världen. Nära nog 60 miljoner damer ska, eller ska vi säga måste, köpa choklad till minst en man vardera. Ska vi sedan konservativt räkna med att varje dam köper för en svensk hundring, så har vi där en nätt försäljningskaka på över en halv svensk miljard. Lägg därtill den generellt mycket positiva bild japaner har av Skandinavien, och succén borde vara given. Fazer, Marabou, Cloetta, Anthon Berg, med flera - kom igen! 

Asahi köper Pilsner Urquell med flera östeuropeiska märken

Asahi - Japans största ölbryggeri - annonserade redan i våras att man skulle köpa Grolsch och Peroni från belgiska giganten AB InBev. Detta för att EU hade beordrat AB InBev att sälja av en del av sitt konglomerat för att få tillstånd att köpa brittiska SABMiller för gigantiska 121 miljarder USD. Vad som inte kom fram då, var att detta inte riktigt räckte till för att uppfylla EUs krav, så nu går Asahi in igen och förvärvar AB InBevs ölbryggerier i fem östeuropeiska länder: Tjeckien, Slovakien, Ungern, Polen och Rumänien. Det mest kända märket i denna grupp av företag är Pilsner Urquell. Köpeskillingen är ca 7,7 miljarder dollar, vilket gör det till Asahis största utlandsinvestering.

Asahi får därmed en 9-procentig andel av ölförsäljningen i Europa (exklusive Ryssland och räknat i liter).

Med en minskande hemmamarknad på grund av en minskande och åldrande befolkning samt ändrade konsumtionsvanor (vin och sprit ökar på ölens bekostnad), så ser vi bara början på en våg av japanska förvärv utanför landet. Det är kanske bara en tidsfråga innan Spendrups eller något annat svenskt bryggeri rapporterar till Tokyo?

Kan förresten nämna att Pilsner Urquell är ett av denna bloggares favoritöl. Det går dock tyvärr inte så bra till de flesta japanska maträtter, då det som bekant är ett öl med mycket kropp och beska som helt enkelt övermannar de finare japanska smakerna. Till mustigare köttgrytor kan det dock passa. Tyvärr är det svårt att hitta Urquell på fat i Japan; har själv bara druckit detta öl på fat på ett ställe i Kanda.

Flytt av fiskmarknaden i Tsukiji skjuts upp igen

Som vi skrev om här, så var det meningen att Tsukijis fiskmarknad, världens största,  efter många krångliga turer skulle flytta till en ny anläggning i november. Nu, med en ny guvernör i toppen av Tokyos stadsstyrelse - Yuriko Koike - har flytten skjutits upp. Orsaken är dels den fortsatta oron över att det nya bygget i Toyosu - drygt tio minuter med bil från den nuvarande fiskmarknaden - står på förgiftad mark, och dels för att handlarna i Tsukiji inte är nöjda med den nya byggnaden (för små lokaler för varje enskild handlare). Ett tredje skäl är att fiskhandlarna tycker att tidpunkten helt enkelt är fel, då november och december är årets två stressigaste månader.

Giftproblematiken kommer sig av att Tokyo Gas, megastadens monopolleverantör av gas, hade en anläggning i Toyosu mellan 1956 och 1988. Man tillkännagav långt efter det att marken innehöll höga halter av bly, arsenik och flera andra giftiga kemikalier. Man har ersatt ett två meter djupt ytskikt med nytt material, men oron består över att grundvattnet ska vara giftigt. Nu görs nya tester och resultaten av dessa ska redovisas i januari.

Fiskhandlarna i Tsukiji menar att grundproblemet är att beslutet att flytta anläggningen togs över deras huvuden, av politiker som inte förstår deras behov..

Hur som helst så betyder detta att ni kan besöka fiskmarknaden i Tsukiji några månader till - i alla fall fram till en bit in på nästa år.

Sista nyårsauktionen ute på Tsukiji

I morse hölls årets första auktion ute på Tsukiji, Japans och världen största fiskmarknad. Sin vana trogen ropade sushikrogkedjeägaren Kiyoshi Kimura in den dyraste fisken, en tonfisk på 200 kg för 14 miljoner yen, en dryg svensk miljon. Inget att säga om det jämfört med för tre år sedan, då samme man betalade 154,4 miljoner yen, alltså mer än 10 miljoner svenska kronor, för en något större tonfisk. Enligt Kimura är det världens mest prisvärda reklam, då i princip alla TV-kanaler och dagstidningar i hela landet uppmärksammar det hela. Hans kedja - Sushi Zanmai - går som tåget.

Det tråkiga i sammanhanget är att det förmodligen blir sista gången denna nyårsauktion hålls i Tsukiji. Om planerna håller - den här gången - så flyttar fiskmarknaden till nya lokaler en bit längre ut i bukten i november i år. En epok går i graven, då Tsukiji har hela 80 års historia bakom sig, och en mycket historisk, gemytlig och typiskt japansk miljö försvinner. Det rivs faktiskt redan i området runt själva marknaden.

Nya fiskmarknaden skulle egentligen ha varit igång redan 2012, men man upptäckte en försvarlig mängd industriellt avfall nedgrävt på tomten, och det har tagit mycket tid i anspråk att försiktigt gräva undan några meter toppjord, pumpa ut förgiftat grundvatten, etc. Byggföretag som hoppat av under de ständiga förseningarna har också varit ett problem.

I vilket fall som helst så ser nu flytten ut att bli av, så om du inte har besökt Tsukiji ännu så är det dags nu. Ställ dig i kö före klockan 05 för att få en plats på sushikrogen Dai, till exempel. Väldigt färsk och god sushi till ett bra pris. Men är det värt två timmars väntan..? Nej, kanske inte, det finns lika bra fisk utan samma groteska kö. Men å andra sidan kanske det är första och sista gången du kan besöka denna historiska plats. Kan vara kul att kunna säga att du var där när det begav sig!

Hemlevererad mat "stekhet ny bransch" i Europa - många hundra år på nacken i Japan

Veckan Affärer skriver om hur "hemkörd snabbmat är en stekhet miljardindustri" i Europa. I Japan gäspar man lite förvånat och undrar "OK, "miljardindustri" kan vi förstå, men "stekhet"?? - det har ju funnits i evigheter!"..

Hemleverans av mat - "snabbmat" är lite ointressant som begrepp då nästan all asiatisk mat ju är definitionsmässigt snabb mat - är ett mycket gammalt koncept i Japan, och även på många andra håll i Asien. Det har funnits i princip lika länge som det har funnits konkurrerande krogar.

View fullsize

Grabben kan uppträda på circus med den här skolningen!

Jag blev givetvis mycket förvånad när jag kom till Japan 1982, då det i princip inte fanns hemleverans av något överhuvudtaget i mat- eller dryckesväg i Sverige, och fann att man kunde lyfta på luren och beställa hem nästan vilken mat som helst. Inom en kvart-tjugo minuter kom det sedan en herre på cykel eller moped med den beställda rätten eller rätterna på en bricka. Allt på riktigt porslin eller lackvaror. När man ätit klart ställde man ut brickan med köksgeråden utanför porten så kom samma kille inom någon timme och hämtade disken. Och allt detta utan någon som helst hemkörningsavgift. Och så fungerar det även idag! Nästan dagligen ser man brickor med skålar och tallrikar på golvet utanför hissen när man går ut. I postlådan ligger det med jämna mellanrum annonsblad med menyer från de lokala krogarna. 

Om nu McDonalds börjar fundera på liknande system i USA, så har samma firma, påverkat av den gamla japanska traditionen, redan sedan flera år ett hemkörningssystem i Japan. Jag är dock inte helt säker på hur populärt det kan tänkas vara, då man dels har en minimiavgift på 1500 yen och dels debiterar 300 yen för framkörningen. Detta gör givetvis att firmans största dragplåster - de låga priserna - förlorar lite attraktionskraft.

McDonalds med flera moderna snabbmatskedjor i Japan kör också ut mat. Av någon anledning har jag dock aldrig varit frestad att ringa och beställa en Big Mac..

Hemkörning av japansk snabbmat kan faktiskt vara lite circus också. Soba - de traditionella japanska bovetenudlarna - levereras oftast i lackade trälådor, och dessa staplas då ovanpå varandra i mer eller mindre höga torn som en herre sedan balanserar med under cykelfärden genom stan eller byn. Detta är en syn man fortfarande kan skåda, framför allt om man spankulerar i Tokyos äldre delar, där gatorna är smala och husen står tätt, tätt. Cykelavstånd till allt.

PS 1

Kom precis ihåg att jag - på den tiden jag drack mycket öl - alltid beställde hem favoritölen en back i taget. Då de största ölflaskorna i Japan innehåller nästan 6,7 dl så är det inga lätta saker, så det var skönt att få det hela hemkört från lokala spritbutiken. Det intressanta var att när killen kom och tog min back med tomflaskor och ställde in den fyllda backen, hade han alltid ett 10-yensmynt som han räckte över samtidigt som han bugade och tackade för mitt återkommande stöd av hans verksamhet. Varför fick jag 10 yen? Nej, det var inte panten (det systemet har man inte här) utan ersättning för kostnaden för mitt telefonsamtal när jag beställde ny back!! Häpp!

PS 2

Måste nämna att krogar med hemkörning på schemat faktiskt har minskat i antal de sista två decennierna. Detta kan skyllas på närbutikerna - "convenience stores" - konbini på japanska - som har vuxit i antal i en nästan explosiv takt (vi har ett fler än tio konbini inom fem-tio minuters promenadavstånd). Dessa har alla 24-timmarsöppet och säljer ett relativt brett sortiment färdiglagad och prisvärd mat som aldrig tillåts ligga och bli ofräsch.