Tokyo - och även många andra städer i Japan - är ställen fyllda av kontraster. Man har det urgamla (oftast tempel som haft turen att överleva amerikanska brandbomber under andra världskriget), det ganska gamla, och då menar jag alla hus av ganska dålig kvalitet som man slängde upp efter krigsslutet så att man kunde bo och arbeta under tak. Byggnormer och standard blev bättre i takt med att Japan kom tillbaka på sina fötter från slutet av 50-talet och framåt. Till sist det ultramoderna med stora glänsande höghus från 90-talet och framåt som ofta innehåller väldigt fina krogar och barer på hög höjd med fantastisk utsikt.
Detta inlägg handlar mest om den där mellanklassen från decenniet efter kriget. Mer eller mindre ruckelliknande byggnationer, oftast väldigt små utrymmen. Detta är sällan bostäder nuförtiden. Desto vanligare är att de inhyser intima barer och krogar i en ofta väldigt rustik och mysig miljö. Nästan lite resa i en tidsmaskin på många ställen. Svenska hälsoinspektörer skulle förmodligen ta sig för pannan när man ser hur man får in ett fungerande kök och en toalett nästan vägg i vägg.
Jag har haft många kunder som faktiskt föredrar dessa miljöer framför lyxkrogen. Flera återkommande kunder som velat köra en favorit i repris. Nya kunder i afton som ska få uppleva detta.
Kommentarer till fotona hittar du om du för över muspekaren eller fingret över fotot. Först miljöer och sedan diverse hål-i-väggen-mat. Håll till godo!
Som sagt, snacka om kontraster. Hål i väggen på rad med max två våningar med ett stort och hypermodernt höghuskomplex i bakgrunden.
Smala gränder finns det gott om i Tokyo. Man fasar för vad som skulle hända om det började brinna. Även en japansk brandbil kommer inte in här så jag utgår från att man har väldigt långa brandslangar.
En parallell bakgränd till första fotots ställen. Snittåldern på damerna och herrarna som höll i ställena var tidigare väldigt hög, ofta över 80 år. Men idag har många pensionerat sig och ett yngre garde har tagit över.
Ytterst blandat klientel, något som jag uppskattar. Allt mellan 20-åringar och de som är mitt i 70-årsåldern.
En gammal favorit där jag varit stammis i nästan 20 år.
En bar specialiserad på gin har till min förvåning två sorters svensk gin i hyllan: Härnö och Stockholms Bränneri!
Vi har en riktig gin-boom även i Japan. Denna från Kyoto är riktigt fin.
Ställen med trevlig personal brukar attrahera trevliga kunder. Flaskan hon håller i handen är en sake-flaska av japansk standardstorlek, 1,8 liter.
En sorts japansk Carpaccio med sashimi istället för kött.
Man lägger fisken och löken på ett gott kryddat nori-blad och virar runt. Mycket gott till ett glas av något slag.
En lokal rätt från Shikoku. En sorts fiskbulle som är lätt currykryddad och sedan friterad. Enkelt men supergott.
En av mina favoriträtter: Kokt ris i botten, sedan ett långkok på nötkött, lök, en rå äggula och en sorts rödpepparchutney. Man rör ihop allt och äter med sked.
Ytterligare en favorit: Köttfärs på rå tonfisk, avokado, lök och ett rått vaktelägg.
Ja, som ni kanske förstår så är detta små skatter som jag aldrig tröttnar på. När jag var gräsänkling här i Tokyo under dryga sex år så var jag i gränderna minst två kvällar i veckan. Och det är en skön känsla av att vara uppskattad stammis när man blir bjuden till krogarnas firmafester!
Jag hoppas innerligt att dessa miljöer får finnas kvar i många år till!