Är man på besök i Japan bara några enstaka dagar, så är det förståeligt att man vill hålla sig till enbart japansk mat, men om man har lite mer tid på sig så vill vi gärna rekommendera även andra kök.
De två största köken bredvid det japanska här i Japan är utan tvekan de kinesiska och koreanska. Här finns det både krogar som sedan decennier anpassat sig till japanska smaklökar till den grad att det inte riktigt smakar kinesiskt eller koreanskt längre, och restauranger som ägs och drivs av kineser eller koreaner som utbildat sig i hemlandet och som troget håller sig till originalrecepten. Vi gillar båda sorterna.
Tofu och kinesisk köttfärssås på risbädd - Mabo-dofu (maabåå-dååfu)…
Här finns också utmärkta restauranger med thailändska, indiska, vietnamesiska och andra asiatiska kök.
Friterad bläckfisk (squid - ika på japanska) på thailändskt vis.
Om vi går över till de europeiska köken, så är det italienska överlägset mest förekommande. Pasta och pizza har funnits länge i landet, men det är fortfarande en växande marknad. Vi har här i vårt omedelbara grannskap fått inte mindre än tre nya italienare bara under sista året. Det franska köket är också väl företrätt, framförallt i mellan- och högprissegmenten (även om det går att hitta små kvartersbrasserier där man får en utmärkt fransk husmanskostlunch för under hundringen inklusive kaffe på maten).
Utmärkt pizza runt hörnet med riktigt god ost (tidigare ovanligt), gräddad i importerad stenugn.
När det gäller svensk mat så är det lite fattigare. Stockholm och Lilla Dalarna i Akasaka respektive Roppongi, centralt i Tokyo, har funnits i flera decennier och Allt Gott ute i förorten Kichijoji är inte heller purung (för övrigt en av få krogar i landet som serverar renstek). Sedan har vi, eller snarare hade vi, Marcus Samuelssons Aquavits Tokyo-filial som stängde nu här i februari efter drygt tio år på banan. Nuläget är alltså att vi har tre svenska krogar, där ingen av kockarna är svensk och där man ibland inte riktigt hittar rätt om man ska vara “rättrogen”. Sedan har vi förstås hustrun catering-verksamhet, med vilkens facit i hand vi kan med fog påstå att japanerna gillar det svenska köket (hon brukar inte ha några rester med sig hem efteråt) och det finns med andra ord gott om möjligheter för svenska krögare som kan tänka sig att komma in på en av världens mest konkurrensutsatta och just därför spännande krogmarknader. Att Sverige i sig är ett oerhört starkt varumärke på den japanska marknaden är också ett plus i kanten som alltför få företag utnyttjar, oavsett bransch.