Nudlar på stående fot nere i t-banan

För tre, fyra decennier sedan var det i Japan väldigt vanligt med små krypin utan sittplatser för gästerna; de fick helt enkelt radda upp sig utefter en bardisk och inta sin måltid stående. Det innebar två stora fördelar för krogägaren: lägre lokalhyra och snabbare omsättning av gästerna. I många fall så överfördes dessa fördelar till gästerna i form av låga priser. Dessa ståkrogar var inte minst vanliga på många tågstationers perronger, där tågresenärer tog sig ett litet och snabbt mål mat vid ett tågbyte på vägen hem från jobbet eller skolan. Fenomenet finns fortfarande kvar, om än i mindre antal på tågstationerna. Ute på stan har fenomenet faktiskt fått en viss renässans, då många yngre kunder, som inte minns hur det var förr, ser det som en ny och kul idé. Personligen så tycker jag mycket om ståkrogarnas återkomst, då det är väldigt mycket enklare att komma till tals med folk när alla står och gnuggar axlarna mot varandra jämfört med att försöka börja snacka med någon vid ett annat bord.

Videon här nedan visar en klassisk ståkrog i en t-banestation nere i Kobe. Den har också en klassiskt typisk meny för den här typen av järnvägskiosk: nudlar i form av soba och udon med olika toppings, en "japansk ramen" och så inari-zushi, smaksatt ris inne i en påse av friterad tofu, och onigiri, den klassiska risbollen. Det enda som normalt också brukar finnas, men saknas här, är japansk ris & curry. Märk att ingen rätt kostar över 40 kronor!

Japanska skatteverket lanserar reklamsajt för japansk alkohol (OBS - inget aprilskämt!)

Japanska politiker och byråkrater har sällan eller aldrig tagit sig för att kritisera alkoholkonsumtionen i landet. Snarare är man på sistone lite oroliga över det faktum att folkmängden sjunker, att andelen äldre blir större och att de yngre på sistone har en tendens att dricka både mindre mängd och svagare drycker. Allt som allt en trend som hotar skatteintäkterna.

Nu har japanska skatteverket lanserat en webbsajt under namnet Your Sake Journey, på både japanska och engelska. Man vill helt enkelt försöka få fler att uppskatta den alkohol som produceras i landet och därmed också få hit fler besökare som vill provsmaka när det blir möjligt att resa som vanligt igen.

Det handlar alltså inte bara om "risvin". Sake har ju två parallella betydelser, både den klassiska risbrygden och alkoholhaltiga drycker i allmänhet (risvinet kallas nihonshu när man vill att någon ska förstå att det är det man specifikt avser), på samma sätt som "ris" - gohan - kan betyda både kokt ris och mat generellt. Sajten handlar även om shochu, det japanska brännvinet, om vin och om öl. Att whisky inte finns med kan möjligen handla om att japansk whisky redan är omåttligt populär runt om i världen.

Man blir frestad att i fantasin föreställa sig hur reaktionen hade blivit i Sverige om det svenska skatteverket hade gjort något liknande för att visa upp svensk alkohol för världen. Inte speciellt politiskt korrekt.

En japansk riskokare - oumbärlig köksutrustning (inte bara) i det asiatiska köket

Förr i världen, när den japanska husfrun kokade riset i en panna av järn eller lergods på en vedeldad spis, var det ett omständligt arbete. Det var svårt att kontrollera värmen och damen fick i princip stå vid spisen under hela kokprocessen för att se till att riset blev varken över- eller underkokt.

Det fanns försök till elektriska riskokare även före kriget, men dessa var helt manuella så frun fick fortfarande vackert hålla manuell koll. Det var först 1955 som den första automatiska riskokaren började säljas, konstruerad av en underleverantör till Toshiba, så den fick givetvis en Toshiba-logo på skalet. Trots ett relativt högt pris så blev det en stor framgång och snart gjorde alla tillverkare av hushållsapparater riskokare. National (numera Panasonic), Mitsubishi, Hitachi, Zojirushi och Tiger, för att ta några exempel. De två sista var tidigare framför allt tillverkare av termosar och även elektriska sådana, så man hade viss vana av att hålla innehåll varmt, något man applicerade på sina riskokare. På 60-talet, när den japanska ekonomin började gå på högvarv, så gjorde de långa arbetstiderna att maken fick äta senare på kvällen, och då var det ju en enorm fördel att man kunde ha varmt ris tillgängligt även efter det att mamma och barnen hade ätit.

Den första riskokaren med automatisk avstängning från Toshiba blev en stor framgång när den lanserades 1955.

En av dagens vanliga riskokare med ett antal olika inställningar för olika sorters ris och annan mat.

Foto: Toshiba

I den här videon från NHKs programserie Begin Japanology berättar man om den elektriska riskokarens historia och om hur man idag gärna lagar även annat än ris i den. Det är en omfattande redovisning för alla köksutrustningsnördar i läsekretsen (allt på engelska).

Efter att ha gått igenom ett antal elektriska riskokare från flera olika japanska tillverkare, som vi på intet vis varit missnöjda med, så har vi idag faktiskt en lergryta som är specialdesignad för att koka ris i. Man måste hålla koll på när det hela börjar koka kraftigt och sedan justera värmen, men det är inget större besvär. Det tjocka lergodset gör att värmen distribueras mera jämnt i grytan och det blir ett fluffigt och gott ris varje gång.

Numera använder vi en lergryta, speciellt designad för riskokning (bland annat dubbla lock).

Galna erbjudanden för att locka kunder till krogen i pandemins Japan

Antalet konkurser i Japan till följd av pandemin har nu överstigit tusentalet, och det är krogbranschen som är värst utsatt med drygt 20% av antalet drabbade företag. Att många fler företag inom denna sektor ligger mer eller mindre illa till är givetvis självklart, så även om det utgår bidrag från staten för att hålla krogarna under armarna, så måste man tänka ut nya modeller för att generera intäkter. Det kanske vanligaste är att restauranger som aldrig tidigare ägnat sig åt sådant nu erbjuder matlådor att hämta på krogen. Att utnyttja utkörningstjänster som Uber Eats och hemspunna Demaecan är också ett sätt att hålla fart på köket.

Ramen-kedjan Fukushin har drygt 30 krogar i Tokyo, främst i norra och nordvästra delarna.

Ett tredje sätt är att locka till sig kunder genom olika erbjudanden. Ett av mest generösa jag sett kommer från Fukushin, en lokal Tokyo-kedja med i huvudsak ramen på menyn. Erbjudandet går ut på att man till att börja med betalar 500 yen (ca 40 kr) i månadsavgift. Om man sedan beställer något för minst 350 yen vid varje besök, så får man en portion gyoza (sex st) utan extra avgift. Detta gäller då vid max tre tillfällen per dag i en hel månad. Med andra ord maximalt drygt 90 portioner gyoza för 40 kronor. Givetvis skulle jag tro att bara en portion per dag är mer än tillräckligt även för de värsta gyozafantasterna, men erbjudandet är så pass radikalt så att om inte annat så blir det en "snackis" på stan.

Det ska tilläggas att dryga tusentalet konkurser inte ter sig så ruggigt när man betänker att det finns fler än fem miljoner företag i Japan.

Pandemin och hemmadrickande i Japan

Det går åt en hel del alkoholhaltiga drycker i Japan, även om trenden, liksom annorstädes, går mot lägre alkoholhalter och fler yngre som helst undviker det hela. Det dricks företrädesvis på lokal, då det är en gemytlig stämning och givetvis blir så mycket trevligare om man bor ensam och har som alternativ att dricka sin öl eller chuhai i ensamhet framför TV-apparaten. Men nu under pandemin, och speciellt nu när vi i Tokyo-området fortfarande har ett officiellt nödläge, då krogar och barer stänger 20, ökar givetvis hemmadrickandet.

Kirin, landets näst största ölbryggeri, investerar i den trenden via sin nya Home Tap-lösning. Det går ut på att man får hemskickad ett snyggt formgivet fat med en riktig fatölstapp på. Sedan köper man PET-flaskor i tvålitersformat som passar inne i fatet. Man kan välja mellan fyra eller åtta liter som automatiskt levereras varje månad, men ska man ha fest så kan man givetvis även beställa ett fritt antal flaskor.

Många japaner gillar skumkronan man får med ett riktigt upptappat fatöl, så det är förståeligt att man saknar detta när man tvingas sitta hemma. Om man som många jobbar till åtta eller längre in på kvällen, så är det ju just nu i princip pubförbud.

Flygplansmat blir bento-lådor i Japan under pandemin

Nu när flygresandet ligger på en katastrofal miniminivå så innebär det inte enbart en prekär situation för flygbolagen utan även för de företag som utför alla möjliga kringtjänster kring flygandet. En sådan kategori företag är de som levererar den mat som serveras ombord.

I Japan, där bento, den klassiska matlådan, har en lång historia, har man utan större tvekan gått över till att bli just bento-leverantörer. Dels via distribution till snabbköp och närbutiker och dels via postorder, hör och häpna. Ovanstående matlådor kan nämligen köpas på flygbolaget All Nippon Airways webb, givetvis levererad i kyld förpackning.