Sake till ramen!

Dai-ichi Shuzo (blygsamt nog "Främste Saketillverkaren") är ett sakebryggeri som funnits uppe i prefekturen Tochigi sedan 1673. Deras stora varumärke är Kaika (開華 - "utslagen blomma") och man har exporterat sina olika varianter, däribland en god mousserande sake, sedan 1993. Men det är fortfarande en väldigt lokal verksamhet, där 80% av tillverkningen konsumeras hemma i Tochigi.

Nu har man kommit med en nyhet som det ska bli intressant att pröva, nämligen en sake som man påstår ska vara mycket passande att dricka till en skål ramen. Den har fått namnet Noodle Sake, rätt och slätt. Jag har personligen aldrig tyckt att sake passar till ramen eller andra “kinesiska” smaker; där föredrar jag i så fall det kinesiska risvinet (紹興酒 - shååkååshu på japanska), så det ska bli spännande att se om Noodle Sake kan få mig på andra tankar.

Den kommer inte på flaska utan i ett glas som man dricker direkt ur. Det är för övrigt ganska vanligt att man säljer sake i glas på det här viset, framför allt i automater och på billiga hål i väggen. Praktiskt och bekvämt för personalen.

Det ska bli kul att se om någon ramenkrogkedja nappar på det hela.

Jag har inte sett den i butikerna här i stan (den började säljas först i förrgår), men om du bor i Japan så kan du beställa den per postorder direkt från bryggeriet.

Suntory Yamazaki 55 nu släppt utanför Japan

Förra året släpptes en 55-årig whisky från Suntorys Yamazaki-destilleri i en upplaga begränsad till 100 flaskor, men enbart i Japan. Den kostade vid släppet nästan 300,000 kr, men det blev snabbt slutsålt ändå. Och de som fick chansen att köpa en flaska blev bara ett par månader senare mångmiljonärer, då en av flaskorna såldes på auktion i Hong Kong för ca 6,9 miljoner kr.

Nu har samma whisky även släppts internationellt, eller åtminstone utanför Japan, närmare bestämt i USA, Kina, Taiwan och Storbrittanien. Även denna gång i 100 exemplar, men denna gång vill man ha hela ca 550,000 kr per butelj. Med tanke på vinstpotentialen så lär nog dessa exemplar också sälja slut mer eller mindre omedelbart.

Här en video som inte bara visar själva whiskyn och dess tillverkning utan även den mycket luxuösa förpackningen som i sig säkert kostar minst 10,000 kr att låta tillverka.

UPPDATERING 10:e MARS 2023

En kompis fick syn på en av dessa flaskor i en whiskyaffär i lyxiga stadsdelen Ginza. Prislappen var 80 miljoner yen, dvs knappt 6,3 miljoner kr! Bra återbäring på investeringen.

Big in Japan (och i världen) #3: Koreanska brännvinet Jinro

Det koreanska brännvinsmärket Jinro, som jag gissar är relativt okänt för den svenske konsumenten, har de sista åren kvalificerat sig för titeln "världens mest sålda spritmärke" med hela 93,5 miljoner lådor sålda i fjol.

Om du undrar varför jag skriver om koreansk sprit på den här bloggen, så handlar det om att man även är Japans mest sålda spritmärke, där man säljer flera gånger fler flaskor än japanska konkurrenter som Iichiko eller Asahi.

Som vanligt när det gäller utländska varumärken så handlar framgången om att dels förstå hur den japanska marknadens försäljningsled fungerar, dels om att förstå vad den enskilde japanska kunden vill ha och dels om att vara ihärdig och inte ge upp efter bara några år. Jinro har funnits i Japan i ca 40 år, och den investeringen betalar sig nu på ett väldigt trevligt sätt.

Man har mer än halva den sydkoreanska marknaden för brännvin, men då den sydkoreanska befolkningen "bara" är ca 52 miljoner personer, så finns tillväxten framför allt i utlandet. Japan är här den största marknaden för företaget, men nu satsar man hårt på andra länder i Sydostasien, som Vietnam, Filippinerna och Thailand. Men man tänker inte stanna där. Man satsar i slutändan på att bli en global aktör i samma storlek som Diageo och Pernod Ricard.

Är ni nyfikna på hur det smakar, så finns det en koreansk konkurrent - Chum Churum - på Systembolaget. Till skillnad från det japanska brännvinet, som i gemen är torrt, så är det koreanska lite åt det sötare hållet. Detta för att passa till den kryddstarka koreanska maten. När jag äter “äkta” koreansk mat ute på stan, så dricker jag gärna detta till. Alkoholhalten är relativt måttlig, 20-25%, och med lite is och vatten i så fungerar det utmärkt som måltidsdryck.

Vad sägs om gräddtårta på burk?

Som alla trogna läsare av denna blogg har insett, så inhyser Japan några av världens mest innovativa tillverkare av mat, godis, desserter och drycker. Det lanseras ca 50 nya produkter inom dessa kategorier varje enskild arbetsdag, så man kan föreställa sig att det är svettigt att ta emot alla försäljare som står på kö i hallen på snabbköps- och närbutikskedjornas inköpsavdelningar.

Förvisso är många av dessa produkter enbart avsedda för en lokal marknad (många japanska prefekturer har ju en större eller betydligt större befolkning än Stockholms län, och Tokyo med omnejd har en befolkning som är nästan fyra gånger hela Sveriges), och ibland också begränsade till en enskild kedja eller tidsbegränsad till en viss säsong eller annan kampanjperiod, men det är ändå en uppsjö av produkter. Tillverkarna kämpar därför intensivt för att skapa innovativa och iögonfallande varor i den stenhårda konkurrenssituationen.

Här har vi en produkt där innovationen framför allt sitter i förpackningen. Det handlar nämligen om gräddtårta på burk. Du öppnar burken som du öppnar en burk tonfisk och äter sedan direkt ur den. Kanske framför allt bekvämt till kaffet efter maten under en picknick, men det är även givetvis mycket smidigt att transportera hem. Dock ser det ju inte så vackert ut om man skulle vilja plocka ut det hela och lägga på ett fat…

Ursprunget är en kedja med bagerier uppe på Hokkaido, en ö med stora öppna ytor och Japans största koncentration av mjölkkor, vilket gjort att man är känd i hela landet för sina ofta utmärkta mejeriprodukter.

Japansk kafépasta är poppis bland både små och stora barn

Efter att andra världskriget nått sitt slut, började antalet krogar som gjorde "västerländsk mat" öka i antal i Japan. Det fanns många amerikanska soldater i landet och den amerikanska kulturen började verkligen slå rot. Även "vanligt folk" började klä sig i västerländska kläder och amerikansk jazz och så småningom även rock och pop blev rejält populära med japanska grupper som ville emulera dessa nya stilar.

Det klassiska japanska kaféet, kissaten, serverade och serverar inte bara kaffe utan även ett fåtal maträtter. En av de största framgångarna blev "Spagetti Naporitan", tydligen uppfunnit strax efter kriget på New Grand Hotel i Yokohama, strax sydväst om Tokyo. Man skulle kanske kunna kalla det hela för "Japans korv och makaroner", då det egentligen inte är så mycket som skiljer. Istället för makaroner är det dock spagetti som används och det förekommer ingen mjölkstuvning. Förutom korv eller skinka brukar anrättningen också innehålla gul lök och grön paprika. Man steker korv, paprika och lök och när spagettin är färdigkokt så häller man den över de stekta varorna och sedan är det bara att hälla på så mycket ketchup som man vill ha. Lite salt och svartpeppar och eventuellt några torkade örter man tycker om är inget hinder.

Allt är klart på 30 minuter eller så, så det har genom alla år varit en mycket populär rätt även i det japanska hemmet. Snabbt och billigt och något som ungarna nästan utan undantag tycker om.

Världens största alkoholdryckesföretag investerar i ung japansk whiskytillverkare

Om man nämner varumärken som exempelvis Johnnie Walker, Gordon's Gin, Guinness eller Smirnoff, så vet nästan alla som varit inne på Systembolaget eller suttit i en bar vad man pratar om, men det är inte säkert att någon klocka ringer om man för företaget Diageo på tal. Trots namnets obskyritet så är det ett jätteföretag, faktiskt världens största tillverkare av enbart alkoholdrycker med ovanstående märken som några av de största i katalogen, plus nästan 60 ytterligare varumärken.

Diageo har ett riskkapitalföretag under sina armar - Distill Ventures - som enbart investerar i mindre alkoholproducenter. Man offentliggjorde för en dryg vecka sedan att man hade gjort en minoritetsplacering i japanska Komasa Kanosuke Distillery, ett företag som bara funnits sedan 2017, men ändå fått flera priser, både inhemskt och internationellt, för sin whisky. Man har precis släppt sin första single malt som vi ser fram emot att pröva vid tillfälle.

Komasa Kanosuke Distillery är förvisso ett mycket ungt företag, men det skapades av ett annat företag, Komasa Jyozo, en 138 år gammal tillverkare av shochu. Detta japanska brännvin lagras normalt inte, men Komasa Jyozo har sedan länge lagrat delar av sin produktion på trätunnor, så man har en del erfarenhet som kommer till pass även vid whiskyproduktion.

Båda dessa företag finns i Kagoshima nere på Kyushu, ett av de äldsta mera kända produktionsområdena för shochu i Japan.

Att man nu får denna investering från Diageo gör att vi nog kan räkna med att varumärket Kanosuke kommer att synas även utanför Japans gränser relativt snart.