Gott Nytt År!

Här är vi precis mitt inne i det japanska nyårsfirandet, något dämpat jämfört med normala år på grund av den pågående pandemin som just nu har nya rekordsiffror på många orter i Japan.

Här ovan en bild av vårt relativt traditionella japanska nyårsbord, som vanligt tillverkat från grunden av hustrun som gått i skola hos mamma och mormor. Det är faktiskt idag relativt ovanligt att man lagar nyårsmat i hemmet. De flesta köper det hela färdiglagat, ofta till relativt höga priser, så vi är lyckligt lottade som har färdigheten i hemmet.

Från början så var o-sechi, som nyårsmaten kallas, något som enbart handlade om grönsaker och havsmat, men idag, då de strikta buddistiska reglerna inte längre behöver följas, så ser man även diverse kött på nyårsbordet. Bilden nedan är från gårdagen i prefekturen Yamaguchi där man som annorstädes i landet givetvis är stolta över sin wagyu.

Vi kommer att återkomma under årets första veckor med en sammanfattning om vad som hände i mat- och dryckes-Japan under 2020. Trots pandemin så stod saker minsann inte still.

När kan man åka till Japan och smörja kråset igen?

Vår gourmetguidning i Tokyo och annorstädes i Japan har som alla förstår varit satt i pausläge sedan i våras. Våra sista gäster för året lyckades med nöd och näppe ta sig hem till Sverige precis vid månadsskiftet mars/april. Övriga gäster i kalendern för våren och sommaren fick avbokas och vi har sedan dess fått åtskilliga mail med frågor om när det kan vara möjligt att boka in en ny resa. Det är givetvis fortfarande en flytande situation, och det hela beror givetvis både på situationen i resenärens hemland och läget i Japan, men nu när vaccin är på väg samtidigt som den japanska regeringen bestämt klargjort att OS i Tokyo ska hållas nästa sommmar, kan vi börja se en klarare bild framför oss.

Yakiton är som yakitori, fast med fläsk istället för kyckling.

Läget i skrivande stund är att resande med turistvisum generellt inte är välkomna. Har man ett arbets- eller studievisum för en period överstigande 90 dagar så är man dock välkommen. Sedan är ett begränsat affärsrelaterat resande nu möjligt mellan Japan och några närliggande asiatiska länder.

Man planerar för att om möjligt börja öppna upp landet för turister i april, möjligen med en stegad process där man tillåts komma in i den ordning som man lyckats hålla viruset på mattan i hemlandet, då utan krav på karantän, men dock med ett negativt resultat från en provtagning i hemlandet eller det land man reser ifrån.

Mera information hittar ni på vår systerblogg Japanbloggen.

Det dröjer med andra ord några ytterligare månader, en tid ni får tillbringa med att planera för vad och var ni vill äta när ni äntligen kan komma hit. Har ni under tiden frågor och funderingar kring mat och dryck i Japan, så är ni välkomna att maila oss.

Kolla också gärna in vår Instagram-sida för lite inspiration.

Guide Michelin 2021 för Tokyo - ännu fler stjärnor

Trots coronapandemin och den pärs detta inneburit för nästan hela världens restauranger, så verkar de flesta högkvalitativa etablissemang klara sig igenom eländet. 2021 års version av Guide Michelin för Tokyo släpptes för några dagar sedan, och vi har faktiskt återigen fått en ökning av antalet stjärnkrogar. Närmare bestämt 12 krogar med tre stjärnor (varav två nya), 42 tvåstjärniga (varav två nya), 158 enstjärniga (varav 18 nya) och 234 krogar med utmärkelsen Bib Gourmand (varav 35 nya). Till detta tillkommer den nya "Green Star" som ges till etablissemang som lägger manken till för att skapa "hållbar gastronomi" (utmärkelsen var ny för guiden i Frankrike ifjol och har nu lanserats internationellt). Sex krogar fick grön stjärna i Tokyo.

Det franska köket är fortfarande det som Michelins provätare i första hand verkar intresserade av. 83 franska krogar finns med i årets guide, följt av 78 "Japanese", vilket innebär "kaiseki", japansk "fine dining", och sushi med 35 krogar. Roligt är att folkligare krogslag som ramen, soba och izakaya är representerade i årets guide med 20 restauranger vardera, tätt följda av yakitori med 19 krogar och tempura med 18.

Hela guiden för Tokyo 2021 hittar du här. Gissningsvis så har du ungefär ett halvår på dig att studera och drömma innan det blir möjligt att åka till Japan på turistvisum igen.

"Hälsoramen" med 40 miljarder goda bakterier

Snabbramen har ju inget direkt rykte om sig att vara nyttig mat. Ganska fett, väldigt salt, nästan inga grönsaker men väldigt mycket snabba kolhydrater.

Myojo (明星 - "morgonstjärna") - en 70-årig tillverkare av snabbnudlar med bas i Shibuya, har precis släppt två nya produkter, en vitlök-miso-ramen och en kimchi-ramen, som förutom de normala attributen båda innehåller ca 40 miljarder mjölksyrabakterier. Det ska tydligen motsvara ett intag av ca 40 normala yoghurtförpackningar (yoghurt i Japan säljs normalt i förpackningar om 4 dl).

Smakmässigt ska det hela inte på något avgörande vis avvika från normal snabbramen, men det kan ju vara trevligt att känna hur de goda bakterierna jobbar för att hålla ens mage och tarmar i väl fungerande skick.

Häri ligger ett stort tips till alla som vill saluföra något ät- eller drickbart i Japan: Finns det något i produkten som kan sägas vara bra för hälsa och/eller skönhet, så ökar försäljningspotentialen kraftigt.

Hårda tider för krögarna även i Japan

De individer och företag som driver restauranger, pubar och barer, oavsett världsdel, har ett fortsatt tungt 2020, och det verkar ju fortsätta en bit in i nästa år, eller så länge som vi inte ser smittofallen sjunka ordentligt i och med ett fungerande vaccin. Här i Japan har drygt 600 företag gått i konkurs som en direkt följd av covid-19 och av dessa står restaurangsektorn för ca 17%. Vad som inte syns i den siffran är det faktum att många kedjor, som fortfarande är uppe och rullar, har decimerat antalet restauranger i kedjan, i flera fall drastiskt. En stor del av dessa konkurser har inträffat i Tokyo, och det av det uppenbara skälet att det samtidigt är staden med de högsta hyrorna och den skarpaste konkurrensen; med andra ord är marginalerna knappa och längre perioder med minskad kundtillströmning innebär snabbt röda siffror. De större kedjorna klarar sig nog, och de små och framför allt äldre krogarna, där man äger huset sedan länge och slipper fundera på månadshyran, är också relativt immuna, men de mindre kedjorna, med kanske 5-10 krogar, lever farligt.

Självfallet gör man allt vad man kan för att hjälpa upp siffrorna. Ett vanligt sätt att behålla kunderna är att erbjuda hämtmat; många krogar som aldrig haft en tanke på detta tidigare har nu kapitulerat och gör reklam i stort format om bento-lådor för avhämtning på utsidan av krogen. Och det handlar då inte bara om de billigare lunchkrogarna. Även de lite lyxigare etablisemangen erbjuder nu också ofta hämtmat eller leverans via Uber Eats eller någon av de japanska motsvarigheterna. Bilden längst upp visar en "lyx-bento" av ett med japanska mått mätt enormt format som levererats till en familjeträff. 

Ett annat sätt är givetvis sänkta priser i olika former, dels enskilda lockpriser, t ex en starköl till lunch för 15 kr som på bilden här nedan, eller så förlängda "happy hour"-tider då antingen bara alkoholen eller så även maten blir extra förmånligt prissatt. De även under normala omständigheter vanliga rabattkupongerna och bonusmedlemskorten florerar värre än vanligt, och detta har nu med råge gått in i telefonerna, där de större kedjorna alla har en app där man kan samla poäng och även få extrapris på några delar av menyn varje gång man går dit.

Det sista, men kanske viktigaste, är att de näringsidkare som har möjlighet till detta försöker se till att kunderna kan hålla ett visst socialt avstånd även inne i lokalen. Man minskar antalet bord, och sätter upp barriärer i form av plexiglasskivor eller plastskynken mellan borden eller platserna vid bardisken. De mest pittoreska små hålen i väggen där man ofta bara rymmer en handfull personer, har dock i princip inga möjligheter alls att göra något åt detta.

I vårt grannskap så märks det stor skillnad mellan olika krogar/kedjor. De som alltid varit populära är fortfarande populära, även med faran för att bli smittad, medan de som varit bara halvpoppis nu ser väldigt öde ut. Det märks också en generell ökning av uteätandet sista månaden ungefär, vilket tyvärr också förmodligen är en förklaringen till en ny spik i smittostatistiken. Folk är helt enkelt utmattade efter att ha hållit band på sig i ett halvår eller längre. Att sitta ensam hemma varje kväll och helg framför TVn, ätandes och drickandes mol allen kan ju göra vem som helst skogstokig, så ingen är väl förvånad över att folk tar risken med att börja gå ut igen.

Vi ser verkligen fram emot ett läge där vi kan gå på krogen utan att känna oss i farozonen för någon allvarlig smitta, och mer än något annat ser vi fram emot att få välkomna gäster igen till våra guidade krog- och barrundor.

Rekordpris för en slät kopp kaffe: 8,400 kr

Världens dyraste kopp kaffe har inte gått igenom mat-tarmkanalen vare sig hos en sivetkatt på Bali (Kopi Luwak - ca 11,000 kr/kg) eller en elefant i Thailand (Black Ivory - drygt 26,000 kr/kg). Den finns istället att avnjuta på ett kafé i en förort till Osaka i Japan. Där kostar nämligen dyraste varianten hela 100,000 yen per kopp, dvs ca 8,400 kr i dagsläget. För en ensam slät kopp, alltså. Vill man smaka på härligheten utan att tömma plånboken helt och hållet kan man istället välja att få en tesked för ca 180 kr.

Förklaringen till den astronomiska prislappen ligger i det faktum att det gått drygt 40 år sedan kaffebönan plockades från trädet. Först har bönorna lagrats i tjugotalet år innan de rostats och bryggts till kaffe, och sedan har detta kaffe legat och och vilat i en trätunna vid ca plus tre grader i drygt tjugo år till.

En tesked kaffe som inte längre smakar som vanligt kaffe.

Foto: Japan Gourmet Guide

Resultatet blir en kolsvart dryck som smakar förvånansvärt lent och lite sött. Inget som skulle kunna provocera fram en halsbränna. Och smaken är mycket djup och fyllig. Skulle man göra en jämförelse med alkoholdrycker så frestas man att jämföra vanligt kaffe med billigaste bordsvinet och denna skapelse med en långlagrad konjak av prima slag. Faktum är att det finns toner av finare alkohol i smaken.  Lite choklad hittar man också när man låter dropparna vila på tungan ett tag.

Kaféet går under namnet The Münch, döpt efter den stora motorcykel från detta sedan länge avsomnade tyska märke som står uppställd i lokalen. Den före detta föraren är en numera äldre herre vid namn Kanji Tanaka som serverar kaffe och nästan inget annat.

Adressen är 2-chome-386, Osakabe, Yao-shi, Osaka, och man håller öppet mellan 06 och 03:30 påföljande morgon alla dagar i veckan. Då Tanaka-san jobbar ensam så händer det att han sitter och sover bakom en disk, men “då är det bara att väcka mig”.

Tilläggas bör att man även har mera normala koppar kaffe för något mindre pengar. En kopp som är bryggd med de långlagrade bönorna men som sedan inte fatlagrats kostar “bara” ca 170 kr.

OBS: Om du jobbar på en tidning eller annan mediakanal och vill ha ett mera utförligt material om världens dyraste kaffe (och andra säregna yttringar från den japanska kaffevärlden), så kan du maila oss. Vi har högupplösta foton och mera information för den kaffeintresserade. Maila oss via Kontakta Oss-knappen här uppe till höger.