Potatischips med tonkotsu ramen-smak

Vi har skrivit en del om den extrema mängd olika smakvarianter vi har av potatischips här i Japan. Detta är inte sällan resultatet av ett samarbete mellan en tillverkare av potatischips och en tillverkare av andra matvaror och/eller tilltugg eller en krog av något slag. Då ramen är och lär förbli en av landets mest populära rätter, både ute på krogen och i "instant"-varianten hemma eller på jobbet, så är det ganska självklart att kombinationen ramen-smaker och chips dyker upp.

Här har vi ramenkrogen Bankara som fått låna sin djupa smak av långkokta fläskben till chipsen. Kedjan, vars fullständiga namn är Tokyo Tonkotsu Ramen Bankara, har vuxit snabbt under de dryga tjugo år som förflutit sedan första lokalen öppnades i Tokyos Ikebukuro-distrikt. Man har idag 60-talet krogar utspridda över Japan, Australien, Malaysia, Indonesien och Thailand, de flesta på franchise-basis. Systerkedjan Misoya Seibee, med miso-ramen som specialitet, har också kommit till på vägen.

Hanaken Group, som ägarföretaget heter, är ett av flera relativt unga krogdrivande företag som är aktivt intresserade av att växa utanför Japan, något som absolut inte var normen tidigare.

Izakaya - Japans klassiska vattenhål man alltid vill återvända till

Det som synes något ålderstigna fotot här ovan föreställer en izakaya, den sortens japanska mötesplats som vi i brist på bättre översättning brukar kalla en "japansk pub". En plats där det viktiga är inmundigande av alkohol och social samvaro med kollegor, kompisar och/eller pojk/flickvän. Det är mera sällan ett ställe man tar familjen till.

Det intressanta är att om man undantar kläder och frisyrer samt priserna på menyn, så skulle detta kunna vara ett realistiskt foto även idag. Både miljön i sig och dryckerna och maten på menyn är sådant man hittar nästan överallt även decennier senare. Vi har kommit fram till att fotot förmodligen är taget någon gång i början av 1960-talet, möjligen något tidigare, med tanke på priser och andra indicier. 

Låt oss ta en titt på menyn, från vänster till höger. Först drycker: ramune (sockerdricka) 10 yen, Ribon Citron (citronläsk) 30 yen, Ribon Juice (apelsinläsk) 45 yen, liten öl 75 yen, stor öl 130 yen, Shirayuki sake (enda sake-sorten på menyn med varumärket angivet; Japans äldsta tillverkare av filtrerad sake) 70 yen, joshu (höggradig sake) 55 yen, seishu ("ren", dvs filtrerad sake, här helt enkelt normal, något enklare sake) 40 yen, shochu (brännvin) 30 yen, Toris Whisky (Suntory) 35 yen. 

Sedan tilltuggen: oshinko (inlagda grönsaker) 15 yen, osuimono (klar soppa) 20 yen, tonjiru (köttsoppa med fläskkött) 20 yen, negima (grillade spett med kyckling och purjolök) 20 yen, morokyuri (gurka med miso) 20 yen, motsuyaki (grillade inälvor) 20 yen, niku no nikomi (köttstuvning) 20 yen, yasai sarada (grönsakssallad) 20 yen. Lätt att räkna ihop sin egen nota, eller hur?

Här har vi så en trevlig bild från en glad kväll på en annan izakaya för bara några år sedan. I princip är det bara, som sagt, kläder, frisyrer och priser som skiljer. Möjligen också att det idag finns fler kvinnor bland gästerna (och att alla har mobiltelefon). Priserna har i stort sett följt inflationen som totalt sett uppgått till knappt 500% räknat sedan 1960, en i snitt låg inflation med andra ord. Undantaget var 70-talet, då det kraftigt höjda oljepriset skickade iväg alla priser mot nya höjder.

Jag vågar nog säga att alla mina utländska vänner i Japan älskar izakaya. Den gemytliga och intima stämningen, de låga priserna, den enkla men goda maten och det faktum att både personal och andra stamkunder snabbt blir ens kompisar (om man kan lite japanska), gör att izakaya blir ett hem utanför hemmet och något man längtar till när man inte är i Japan, eller som nu när man kanske inte kan eller vill utsätta sig för risken att bli smittad av covid-19.

Smart förpackning för hämtmat vars delar inte bör ligga i samma utrymme

På det glada 80-talet, när Japan var mitt uppe i en gigantisk ekonomisk bubbla och undertecknad och hustrun hade mer än skäppan full av arbete, hände det att det inte fanns vare sig tid att laga mat eller att gå på krogen. Då var det välsignat att kunna ringa upp och beställa hem mat från i princip hela det enorma spektrum som Tokyos krogar kan erbjuda. Väldigt många restauranger hade då som nu, och kanske nu mer än någonsin på grund av Covid-19, så kallad “demae”-service, dvs hemkörning av mat med cykel eller moped, eller t o m  till fots om krogen låg runt hörnet. Det hände att det blev en ramen, som då levererades i samma skål som man fick den i på restaurangen, fast med plastfolie runt om för att förhindra att det skvalpade ut (en person från samma krog kom och plockade upp porslinet något senare samma dag). Att leverera ramen där nudlarna och allt det andra delar samma skål, eller för den delen alla typer av rätter där ris och övrig mat delar skål eller fat, är knappast idealiskt, då det ju påverkar både konsistens och smak när det hela får ligga alltför länge före själva inmundigandet. 

Igår beställde en av döttrarna hem en portion ramen och den kom då i en plastförpackning som i princip såg ut som den ni ser här ovan, minus de smarta snäpplåsen, dvs en tvåvåningshistoria där soppan ligger längst ned och allt de andra en våning upp. Smart på alla sätt och vis, förutom att det blir plastskräp av det hela. Dock är det hela gjort av såpass stadig plast att man kan diska ur och använda till en egen matlåda några gånger.

Man kan nog förvänta sig vidare innovationer på matförpackningssidan i ett Japan där pandemin skapar nya problem och därmed också nya lösningar.

Nämnas bör att det fortfarande inte är ovanligt att maten levereras på riktigt porslin som sedan hämtas upp. De flesta kunder är artiga nog att diska ur det hela innan det ställs utanför dörren eller nere i foajén om byggnaden har lås vid ingången.

Tilläggas bör också att liknande förpackningar finns även i snabbnudelfacket i vissa fall när nudlarna är av den färska varianten.

Här en video som visar hur olika rätter kan “monteras” i förpackningen.

Betala för måltiden i förskott och stöd en restaurang under pandemin

Suntory är som bekant ett stort japanskt företag vars huvudsakliga verksamhet är framställning och försäljning av whisky och annan destillerad sprit, öl, vin och alkoholfria drycker. Man arbetar också med kosttillskott och hudvårdsprodukter och ett flertal restaurangkedjor finns också med i portföljen.

Det viktigaste är dock alkoholen, och för att den verksamheten ska frodas, så behövs det givetvis ett stort antal krogar och barer. Då Covid-19-pandemin gjort att många inte går ut och äter och dricker som vanligt, så har Suntory tagit iniativ till en tjänst på nätet med namnet Sakimeshi, vilket betyder ungefär “måltid i förväg”. Det hela handlar om att man helt enkelt betalar för en måltid på en specifik krog nu, men äter och dricker vid ett senare tillfälle. Detta för att stödja de krogar som har det lite jobbigt med lönsamheten i nuläget.

En god idé vill vi tycka. Vi ser att liknande arrangemang finns i USA och Tyskland. Finns det månne något liknande i Norden?

Technical problems as we convert to a bilingual site

We have promised you a site in both Swedish and English for some time now, but we have unfortunately encountered some technical problems with our chosen template, the very basis for how the site's appearance and content are structured. We are cosnulting with Squarespace, the company that provides us with the technical framework and the hosting of the site, and we hope to have a bilingual site up and running fairly soon. We are sorry for the delay!

In the meantime, please use the Google Translate-button at the upper right to get a translation from Swedish that might be of use.

Vi har lovat en sajt med både svenska och engelska en tid nu, men vi har tyvärr stött på en del tekniska problem med den så kallade mall som är själva basen för hur sajtens utseende och innehåll struktureras. Vi kommunicerar med Squarespace, det företag som agerar servervärd och tekniskt stöd för sajten, och vi hoppas kunna ha en tvåspråkig sajt uppe så snart som möjligt.

Kit Kat får en kompletterande öl

Nestlé Japan är mest av allt kända för en sak, och det är den enorma mängd smakvariationer man skapat för sin i Japan extremt framgångsrika Kit Kat-produkt (det är den bästsäljande chokladkonfektyren i landet). Över 200 olika smaker har skapats hitintills, och det kommer nya varianter flera gånger om året.

Den senaste skapelsen heter kort och gott Kit Kat Snack, och det ska enligt företaget vara den första produkten i serien som skapats speciellt för att vara ett trevligt tilltugg till alkoholhaltiga drycker. Förvisso är vanlig choklad inte alls någon ovanlig syn på japanska bardiskar, då många japaner tycker att det kan smaka gott med en chokladbit till en god whisky eller konjak, men detta är en mera speciellt utvecklad produkt. Den innehåller, förutom små bollformade Kit Kat-bitar, rostade salta mandlar och rostade sojabönor med ostsmak.

Man är dock inte nöjd med detta, så man har slagit ihop påsarna med den japanska hantverksölbryggeriet DD4D för att ta fram en kompletterande öldryck. Den har fått namnet Chocolate Almond Milk Stout och är alltså en mörk öl som innehåller samma kakao som Kit Kat och därtill även innefattar rostat vete och mandel på listan över ingredienser. 

Kit Kat Snack har precis kommit ut i handeln i Japan, men ölen är tyvärr inte allmänt tillgänglig. Den produceras i en mycket liten mängd som kommer att lottas ut till de som följer Kit Kat Japan på Twitter.