Vildsvinets år börjar med världens dyraste fisk

Nu har årets första tonfiskauktion hållits ute i Toyosu - den nya fiskmarknaden sedan grossistmarknaden i Tsukji lades ned för ett par månader sedan. Och som brukligt senaste åren, så ropade Kiyoshi Kimura - ägaren till sushikrogkedjan Sushi Zanmai - in den dyraste fisken, i år till ett nytt rekordpris - hela 333,6 miljoner yen, drygt 27,5 miljoner kronor med dagens växlingskurs! Det var ett nytt rekord med råge, då det förra rekordet bara var ungefär halva beloppet, 155 miljoner yen, satt 2013 av samme köpare.

Om någon undrar hur man kan betala sådana pengar för en fisk, om än en mycket stor fisk, så handlar det nu inte om kilopriset, utan om priset per sändningsminut och spaltmeter. Händelsen får nämligen totalt genomslag i alla relevanta media och det blir med andra ord en relativt låg annonskostnad.

Rund och glad och förmögen är Kiyoshi Kimura, sushikedjan Sushi-zanmais ägare. Han köper numera världens dyraste tonfisk en gång per år.

Bild: Sushi-zanmai

Om du är i Tokyo den närmaste tiden så kan det hända att du får smaka av dyrgripen om du besöker kedjan. Man har 44 krogar i Tokyo-området varav flera i Tsukiji. Adressen till deras huvudkrog är 4-4-3, Tsukiji, Chuo-ku, Tokyo. Den ligger bara några minuter från antingen Hibiya-linjens Tsukiji Station, Oedo-linjens Tsukiji-Shijo Station eller Ginza-linjens Higashi-Ginza Station. Man har menyer på engelska och man är van vid turister.

Vi vill passa på att önska våra läsare och kunder en god fortsättning på det nya året!

OBS - vi har kunder som hör av sig med bara någon veckas marginal medan andra kan boka in guidningar ett år i förväg. Det är dock alltid säkrast att vara ute i god tid, både för att försäkra sig om att vi kan hjälpa till med guidning och annan hjälp när ni är här och dels för att vi då har gott om tid att prata ihop oss om hur ni vill lägga upp dagen, kvällen eller kvällarna. Väl mött i Japan!

Japan Gourmet Guide önskar alla ett gott slut på Hundens År

Nyåret är Japans allra största och viktigaste högtid och som vanligt är maten och drycken en väl integrerad del av allt firande. Nyåret fungerar lite grann som den svenska julen, dvs att man åker hem till föräldrahemmet och tar igen sig i tre-fyra dagar medan man äter typisk nyårsmat, dricker god sake och annan alkohol och framför allt tar det väldigt lugnt. Då nyårshelgen är den enda tid på året då både Sverige och Japan har ledigt samtidigt gör att den är en fridens oas för oss som delar kultur och arbete mellan länderna.

Här hemma äter vi den traditionsenliga portionen soba-nudlar före tolvslaget (sk toshikoshi-soba, “nudlarna som överbryggar åren”); nudlarna är lätta att bita av vilket symboliserar att man drar ett streck över det gamla året, glömmer bekymmer och kan ta nya tag in på det nya året. När klockan slår tolv går vi personligen över till den västerländska modellen med lite bubbel och lämpliga tillbehör..

Vi vill passa på att tacka alla nya och gamla kunder vi haft äran och nöjet att få guida under det gångna året. Antalet grupper tredubblades faktiskt jämfört med 2017. Stort tack och välkomna åter!

Gott Slut!

Japansk matporr #4: Underbar fusion-cooking med japanska råvaror

Efter 36 år i Japan så har vi förmånen att kunna äta hos både klassiker som funnits i hundratals år och hos nyskapande nykomlingar. En i den sista gruppen är en enmansshow där en yngling som ännu inte hunnit fylla 40 håller hov i ett öppet kök. Trots de unga åren har han hunnit med att arbeta på finkrogar både i Frankrike och hemma i Japan, och det märks att han vet hur man ska hantera både det västerländska och det japanska. Här har ni en kavalkad med rätter som vi bjöds på härom sistens, det mesta sådant som var helt eller delvis nyheter för våra smaklökar.

Fermenterat pumpa, hoji-te, rökta sardiner och sharonfrukt (fotot längst upp)

Pastej på saira (sanma på japanska) med riven rättika och tomat, krasse

Lammkorv och kimuchi på betor i ett kolsvärtat gyozaskal, sås på en vindruva som inte har något svenskt namn - yamabudo, “bergsdruva” på japanska

Turbansnäcka och äggröra i chokladsås

Friterad havsål, karamelliserad lök och färska fikon

Kolgrillat rådjur, äggplanta, rödbetor, torkat grönkål, sås på bär

Persika med kokosnötsorbet

Kaffeglass och chokladmaräng

Allt detta, tillsammans med flera trevliga viner, gick loss på 9,000 yen per person, dvs knappt 750 kr. Mycket prisvärt!

Japan: de gulliga förpackningarnas världscentrum

Kawaii, "gullig" på japanska och ett av de japanska ord man hör allra mest, framför allt i områden eller lokaler där yngre damer vistas. Men det är inte förbehållet de yngre japanskorna; det kan användas av båda könen i alla åldrar. Att vara gullig i Japan är något som prioriteras framför många andra egenskaper och detta gäller både för personer och för produkter. En gullig tecknad figur drar ögonen till sig och skänker produkten en positiv och varm känsla vilket höjer försäljningen.

Tre sorters läsk som tydligen gör dig glad.

Ett produktområde där det används i stor omfattning är mat/dryck/sötsaker, och här kan ni se ett litet urval. Den kawaii-beroende personen, en del av befolkningen som växer i västvärlden idag, samlar på dessa förpackningar (ni vet vilka ni är, ni som behöver köpa en ny resväska för att bära hem alla prylar, godis och drycker från besöket i Japan).

Fujiya är en stor kedja med godis, kakor och tårtor. Peko-chan och lillebror Poko—chan; Peko-chan är den vanligtvis använda symbolen för kedjan.

Gomen-ne betyder “förlåt”, dvs här både en gåva och en ursäkt till någon man gjort ledsen..

Mjölk och yoghurt säljs också med glada och gulliga figurer.

Som synes så kan även en produkt för vuxna - öl i det här fallet - säljas med lite gullighet.

Kumamon, staden Kumamotos maskot, finns idag på hundratals olika produkter; här ett set med sjögräs för att göra risbullar (onigiri) med Kumamons ansikte. Dessa lunchlådor med risbullar och annat kallas Kyara-ben, “character bento”: många konstnärligt sinnade mödrar jobbar hårt för att göra ungarnas matlåda gullig.

God Jul

Regn och plus tio grader här i Tokyo-trakten. Inte mycket till julstämning, om ni frågar undertecknad.. Om man däremot åker till Hokkaido, eller upp i de japanska alperna här på Honshu, så finns det redan ordentliga snömängder.

Vi hoppas att alla läsare ska få en fin jul! Här är de flesta lediga på julafton då det är en kompledig dag för att kejsarens födelsedag, som är en röd dag, infaller i morgon, söndag. Juldagen och annandag jul är arbetsdagar.

Vi hörs igen i mellandagarna!

Kan man äta sig mätt i Japan om man inte kan japanska?

Svaret på ovanstående fråga är givetvis ett ja. Det finns gott om ställen som har bilder eller plastkopior av menyn i fönstret; man kan antingen dra ut en dam eller herre ur personalen och peka på det man vill äta eller så kan man fota med telefonen och visa fotot när man väl suttit sig ned. Det finns också gott om större kedjor som idag faktiskt har menyer på engelska, detta tack vare den extremt stora tillströmningen av utländska turister de sista åren. Om man inte har en engelsk meny på bordet så händer det att man kan plocka fram en sådan när man märker att kunden inte kan japanska. Och även om man inte har en engelsk meny, så har de större kedjorna nästan alltid foton på maten i menyn, så så länge man hyfsat förstår vad bilden föreställer, så är det bara att peka. Och det finns en uppsjö av närbutiker, 7-eleven, Family Mart och Lawson är de största kedjorna, som har en hel del färdiga rätter att välja på. På sistone har också allt fler närbutiker ett utrymme där man kan sätta sig ned och äta den mat man köpt (att äta på gående fot ute på gatan anses vara dåligt skick). Behöver maten värmas så gör man det i en mikrovågsugn åt dig, eller så finns det en mikro för dig att använda själv. Färdigmat finns även på alla snabbköp och i varuhusens källarplan.

Ovanstående video visar hur man inte behöver svälta i Japan även om man inte kan japanska (och utan att sjunka ned till att gå på McDonalds). Dock handlar den alltså om ovanstående typer av etablissemang; de som är relativt enkla att besöka utan kunskaper i språket. Problemet är när man vill äta något som håller en något högre kulinarisk nivå i en mera genuin miljö, vilket då innebär enstaka krogar eller små kedjor. Dessa har inget kommersiellt behov av att locka turister, då de ofta är små och fulla av japanska stamgäster. På dessa restauranger är både skylt och meny oftast enbart på japanska, så där handlar det om att helst ha med sig någon som kan språket för att det ska bli en riktigt givande kväll.

Observera att om man väljer att gå på stjärnkrogar så kan det även där erbjudas engelska (eller franska) menyer. Nackdelen är då enbart priset, som lätt drar iväg till tre-fyra tusenlappar per person och sittning. Att personalen talar god engelska är dock inget som är garanterat.

Menyer på ett litet stamställe i Tokyo.

Disclaimer (finns det något bra svenskt ord för detta?): Detta inlägg är givetvis en illa förklädd reklamtext för vår gourmetguide-tjänst! :)