Your Custom Text Here
Inte den vackraste tekkamakin, men väldigt gott för pengarna! En vanlig tekkamaki har inte så här mycket tonfisk i sig - stamgästprivilegium!
Min lokala sushikrog, dit jag går i snitt minst en gång i veckan, är riktigt, riktigt bra - faktiskt både vad gäller smak och pris. Mera prisvärd sushi är faktiskt svår att hitta. Man kan äta sig riktigt proppmätt för 400 svenska kronor, för två personer!
Vill bara visa motpolen till Sukiyabashi Jiro, där allt är perfekt men där allt istället kostar multum.
Nudelsoppa med grillad ål - grymma grejer!
Foto: Kaori Tanaka
Den japanska ålen är väldigt god. Oftast serverad grillad, här ovan i en kall nudelsoppa (i sig en inte helt vanlig kombination, det vanligaste är grillad ål med ris). Den goda smaken är väl i sig förklaringen till varför den inhemska ålen är utrotningshotad.
Hur som helst, hoppas att du har möjlighet att smaka den japanska ålen nästa gång du är i landet!
Intressant är också kryddan man ofta använder till grillad ål: Sansho, japansk peppar eller Japanese prickly ash. Mycket unik smak som nästan inte alls liknar den pepparsmak som vi är vana vid. Värt att köpa med sig hem (om du gillar smaken).
Körsbärsblommorna - sakura - är för många japaner nästan det mest japanska man kan tänka sig. Här ris med inlagda körsbärsblommor. Vackert och lite poetiskt, eller hur?
Foto: Rieko Mise
Japaner har haft riset som en basvara i köket i flera tusen år, så det är inget konstigt i att man under tidens gång utvecklat en stor mängd recept för hur man tillagar och avnjuter de små kornen.
Riset i Japan är för det första så långt från Uncle Bens man kan komma. Det är ett rundkornigt ris med en distinkt doft och en klart "klistrigare" struktur. Det är, i mitt tycke, kanske världens godaste ris. Jag har inget alls emot ris i Indien eller Thailand, men det är en annan smak och kanske inte så passande till de mer subtila smakerna i Japan.
I Japan kan man koka, steka och t o m grilla ris; alla sätt är bra och risets smak kommer fram på distinkt olika sätt beroende på tillagningsmetod. Det är också vanligt att man blandar saker i riset. Att koka riset tillsammans med örter, bönor eller andra grönsaker är ganska vanligt.
Här på bilden ovan ser ni en risrätt som garanterat få har sett i Sverige. Det är Sakura-gohan, dvs körsbärsblommeris. Man kokar riset med saltinlagda körsbärsblommor (kan köpas året runt i Japan och håller sig mycket bra; kan t o m frysas utan problem). Hustruns hemliga knep är att också ha i lite rosévin i riset vid kokningen. Sedan kan man med fördel också sprinkla över lite pulver gjort av torkade körsbärsblommor innan man äter. Det ger riset en lite salt och fragrant smak och det passar bra till konventionell japansk husmanskost; kokt eller stekt fisk och inlagda grönsaker.
Det görs numera ris av japansk kvalitet i Spanien. Det är mycket bra; japaner kan inte tro att det är odlat utanför Japan. Kolla in Japan Food & Kitchen eller Japanska Torget i Stockholm.
"Halvgammal fisk" i Japan är med svenska mått mätt superfräsch..
Vilket kök man än gillar, må det vara japanskt, kinesiskt, koreanskt, italienskt eller svenskt, så är råvarornas kvalitet en ganska oundvikligt viktig punkt. Och här har vi den i Japan boende läckergommens fina läge. Då det japanska köket ofta säger att det som kan ätas i rått tillstånd ofta bör ätas i rått tillstånd, innebär detta helt enkelt att råvarorna behandlas och transporteras därefter. Detta innebär med automatik att råvaror som kan ätas i rått tillstånd givetvis funkar utomordentligt bra i rätter där råvarorna ska kokas, stekas, friteras eller grillas. Med andra ord, vad du än vill tillaga hemma, så har du en god tillgång till råvaror av mycket god kvalitet.
Här ovan har vi ett på många sätt färskt exempel. Detta är katsuo, bonito på engelska (svenska okänd), en något mindre fisk i tonfiskfamiljen. Den inköptes på det lokala snabbköpet i förrgår kväll (lördag idag, dvs i torsdags). Den var då "gammal", så den gick för halva priset. När vi åt den idag, två dagar efter "bäst före"-datum, var den grymt god..
Detta säger en del om vad som klassas som färskt eller inte färskt i Japan!
Ett gott samarbete mellan grön Thai-curry och japanska nudlar. Awaya Icchou igen.
Foto: Yuki Toyoda
Japanernas kärleksaffär med karee - curry på japanska - fortsätter utan några tendenser att avta i intensitet. Tvärtom - currysorterna på snabbköpshyllan tilltar i omfattning och currykrogarna är fler och mer populära än någonsin. Världens största currykrogkedja finns icke förvånande i Japan.
Curry i långa banor på ett normalt japanskt snabbköp.
På snabbköpet eller närbutiken kan man köpa currykryddor om man vill göra hela rätten själv. Sedan finns det färdig currysås i form av "currykakor" som man löser upp i varmt vatten. Dessa är mycket populära genvägar till goda currygrytor och vi använder dessa väldigt ofta hemma i köket. Men de brukar behöva lite uppiffning och vi har till vana att lägga till både burktomater, vitlök och diverse curryrelaterade örter. Till sist finns det kukure curry där kukure är en förkortning av kukuresu - "cook-less", dvs färdig currygryta utan krav på tillagning; bara att värma i en kastrull eller i mikrovågsugnen.
Currysås i behändiga "currykakor" som man löser upp i varmt vatten.
Den mesta curryn som äts i Japan är vad man vill kalla "japansk curry". Det är en ganska mild curry med mörkbrun färg och den innehåller oftast en blandning av kött - nästan alltid nötkött eller kyckling - och diverse grönsaker, där potatis och morötter brukar vara standard. Jag skulle uppskatta att den japanska curryn utgör åtminstone 90% av den enorma japanska currykonsumtionen. Det är mycket vanlig mat både i hemmen och på krogen. När man frågar japanska barn vad deras favoritmat är, brukar curryn hamna på prispallen, bredvid ramen (nudelsoppa ursprungligen från Kina) och sushi.
Färdig currygryta i vakuumförpackning. Bara att värma i mikron.
Efter den japanska curryn så har vi den indiska curryn som god tvåa på den japanska currytopplistan. Det är faktiskt väldigt gott om indiska krogar i det här landet, och det handlar då om "äkta" indiska krogar med idel indier (och kanske någon kille från Pakistan) vid grytorna och tandoor-ugnen. Jag har diverse favoriter här och höjdaren är nog Moti i Roppongi (de har några andra krogar i samma kedja, men Roppongi-krogen är den klart bästa, fråga mig inte varför). Deras Butter Chicken är himmelsk! Just deras Butter Chicken är så solklart godare än alla andra butter chicken jag ätit, så att det nästan är löjligt. Här i vårt grannskap har vi en indier vid namn Shagun. Också förbaskat gott, men deras butter chicken bleknar vid en jämförelse med Moti. Allt annat är dock i toppklass. Här har vi deras Chicken Tikka. Grym!
Chicken Tikka av det grymmare slaget precis runt hörnet. God mintsås till.
Till sist så har vi då thailändsk curry. Vi är begåvade med ett bra thai-ställe här på andra sidan stationen - Koh Phi Phi. Riktigt bra med en mysig thailändare vid spisen med en tatuering på armen som säger "Jag älskar Japan" på japanska. Klart han blir poppis! Både gröna och röda curryn helt OK och lika bra som hemma i Thailand. Pluspoäng för att man inte fjäskar för japanska smaklökar genom att anpassa smaken. Japanerna har ju "alltid" gillat kinesiskt och koreanskt, men övrig asiatisk mat kommer starkt, och som det curry-älskande folk man är, så hamnar thai-curryn i rätt mun, om man säger så.
Något för den extra hungrige: currygryta plus grillat nötkött på ris. Skylten säger "Nu är det sommar - då är det curry som gäller! Ge dig extra kraft!"
När jag är hemma i Sverige, förvånas jag faktiskt över att curryn är så underexploaterad av matvaruföretagen. Det är ju en smak som sedan länge faktiskt finns i landet, men var är produkterna? Här har vi ett område där en duktig entreprenör, eller en större aktör med osedvanlig experimentlusta, skulle kunna karva sig en marknad.
Nori - det japanska sjögräset som inte bara är gott till riset utan också fungerar som en riktig dundermedicin, smockfull som det är av nyttiga näringsämnen, vitaminer och mineraler.
(Ursprungligen publicerad på Japanbloggen den 12:e oktober 2013)
Alla ni som varit på sushi-krog har förmodligen smakat på nori, det japanska sjögräset som omsluter de sushibitar som går under samlingsnamnet gunkan, krigsfartyg, då den mörkgröna färgen och den avlånga formen menas påminna om sådana (från förr, förmodar man). En tunt bälte av nori brukar också binda den japanska omeletten till risbullen.
När man äter sushi hemma i Japan, handlar det sällan omnigiri, dvs bitar av rå fisk ovanpå en risbulle. Istället tar man ett större ark nori och lägger på sushiris och fisk, skaldjur eller annat gott, varvid man vrider ihop det hela till en strut som man doppar i sojan med wasabi och sedan biter av och äter. Detta kallas temaki-zushi, dvs handrullad sushi.
Så här kan det se ut när man gör sushi hemma på egen hand. En strut av nori med ris, fisk och eventuellt annat inuti
Supersmarrigt, och ofta mycket bättre och billigare än de mindre besöksvärda sushikrogarna.
Nori är nu inte bara ett blygsamt garnityr i sammanhanget; det är faktiskt en av de mest hälsosamma och näringsrika ingredienserna i det japanska köket. Det handlar till stor del om det faktum att det hela växer i havsvatten och inte i en jord som ofta är urlakad på näringsämnen. De näringsmässiga fördelarna är faktiskt otroligt många. Se här:
Det finns en stor mängd olika vitaminer i nori, bla A, B1, B2, B12, C och E. Nori har faktiskt mera C-vitamin än apelsiner! 30 - 50% av nori består av protein från ett antal olika aminosyror. Då det dessutom är rikt på järn, så är det ett utmärkt tillskott i maten för alla vegetarianer som inte får protein och mineraler från kött eller fisk.
Nori innehåller jod som ovandlas till jodid i kroppen. Jodiden hjälper sköldkörteln att producera hormoner som är nödvändiga för metabolismen. Detta gör att nori sedan länge är känt för att vara bra för den som vill gå ned i vikt. Jod-innhållet gör dessutom att nori är bra för struma, strålningssjuka och fibrocystiska sjukdomar. Jod anses också nödvändig för hälsosamma naglar, tänder, hud och hår.
Nori är en mycket god mineralkälla. Här finns gott om kalk, zink, järn, selen och koppar. Järn och zink är t ex mycket viktigt för ditt hårs hälsa.
Nori är anti-inflammatoriskt och är verksamt mot både bakterier och virus. Det sägs motverka diabetes, hjälpa till att hålla levern frisk, stabilisera blodsockret samt öka mängden endorfiner i hjärnan.
Grönsaker ur havet är i princip helt fettfria. Detta i kombination med alla ämnen som påverkar matsmältning och upptagning av näringsämnen på ett positivt sätt gör att nori kan vara en förklaring till varför japaner faktiskt generellt sett inte är speciellt fetlagda.
Sist men inte minst så är det gott! Möjligen en smak som det tar en stund att vänja sig vid, men den blir en perenn favorit för de flesta som lär sig äta den.