Här kan ni se reklam på en Willys-butik där man annonserar extrapris på 600 gram wagyu-burgare. 99 kr för 600 gram är fantastiskt billigt; även det ordinarie priset - 119 kr - är extremt billigt.

Nu står det ju också så att burgarna kommer från Irland.

Jag tycker personligen att det är lite bortkastat att mala wagyu till en färs och göra hamburgare eller annan färsmat av den. Dels för att det är godare att äta köttet rakt upp och ner, hällstekt eller grillat. Och del för att jag altid har en gnagande misstanke om att det inte är 100% wagyu-kött då det ju är lätt att lägga in 10-20% annat och billigare nötkött utan att kunden märker det.

Jag hittade en irländsk leverantör av wagyu, men då boskapen är uppfödd på Irland och priserna är förvånansvärt låga så misstänker jag att det inte rör sig om 100% wagyu, dvs att både kon och oxen är riktig wagyu. Det har varit ganska vanligt genom åren att vissa mindre noggranna uppfödare i Japan exporterat sperma från oxar som man sedan i utlandet befruktat t ex Angus-kor med. Inget dumt kött alls, men jag tycker bara att rätt ska vara rätt. Har köttet inte en stamtavla man kan visa upp från Japan så är det i mitt tycke inte äkta wagyu.

Wagyu i Japan kostar ca 500 Sek kilot för de billigare sorterrna. A5, den finaste varianten med den mesta marmoreringen, ligger på ungefär dubbla det priset. Sedan kan det variera mellan olika landsändar och om det är ett kött med ett välkänt varumärke, som t ex Kobe, Matsusaka eller Oomi.

Och wagyu uttalas alltså inte vagyy, utan med ett wa-ljud liknande det man har i “why”, minus y-ljudet förstås, i engelskan, och sedan “gjuu”.