Extremt smarrig vitlök med extrem tillagningsmetod

Varken ser ut eller smakar som vitlök längre.

Ser du vad bilden här föreställer? Jo, det är vitlök, men vitlök som inte påminner så mycket om vitlök längre.

Att rosta vitlök i ugn en timme eller så är ju ett gammalt knep för att göra vitlöken mjuk som smör och väldigt aromatisk och god. Här har vi ett exempel på en mera extrem variant vi blev bjudna på av en äldre japansk herre vi träffade på en kontorsfest igår kväll.

Det är både en väldigt enkel och samtidigt extrem tillagningsprocess. Han häller en hel bunt vitlöksklyftor, med skalet på, i en riskokare, slår på den på "håll varmt"-läge och låter den sedan stå så i två veckor!!

Hur det hela går till på det kemiska planet har jag ingen aning om, men resultatet är häpnadsväckande. Vitlöken blir mörkbrun, på gränsen till svart, den blir mjuk och den blir söt! Inte mycket till vitlökssmak kvar; påminner istället smakmässigt om torkade plommon. Gott till köttbullarna istället för lingon, som ett alternativ till marmelad på ett rostat bröd eller som världens förmodligen nyttigaste godis på egen hand.

Heta augusti i Japan = glass i stora lass

PARM från Morinaga är nog det närmaste du kommer en Magnum i Japan. God.

Augusti är varmaste månaden i Japan; det är i princip regel att lunchtemperaturer överstiger 30 grader, och vill det sig illa landar termometern på 40 grader eller lite till.

Självklart så ökar försäljningen av kylda drycker och glass när solen gassar som mest, och japanerna äter allt mer glass (det ansågs förr vara ganska omanligt att äta söta saker, men det har förändrats rejält på senare år). Det mesta kommer från stora inhemska tillverkare som Morinaga, Meiji och Glico, men företag som Baskin Robbins och Häagen-Dazs från USA gör också bra affärer i Japan. Från Europa är det så vitt jag vet bara belgiska Godiva som är verksamma i någon mån på glassmarknaden. Häagen-Dazs är riktigt stora; det är faktiskt svårt att hitta en butik idag med glass på schemat som inte har Häagen-Dazs i kylen.

PINO är små munsbitsstora glasspraliner som det är meningen att du ska dela med din älskling.

Med undantag för de utländska "prestige-märkena", så är glass generellt sett billigt i Japan. De flesta pinnarna och strutarna säljs faktiskt för en knapp svensk tiokrona. Du kan med andra ord knalla in på en 7-Eleven och gå ut igen med en kopp färskbryggt kaffe och en glasspinne för tjugo kronor. 

Här har ni en video med fem olika representativa japanska glassar (textat på engelska).

 

Enklast är bäst i det japanska köket

Cajun-kryddad kyckling från Kyushu.

Om man skulle sammanfatta det japanska kökstänket i en enda mening, så skulle den nog lyda "välj råvaror av yppersta kvalitet och gör sedan så lite som möjligt". 

Japan är ett långsmalt örike med tempererat klimat och ganska mycket nederbörd. Det är med andra ord nästan alltid nära till havets alla rikedomar samtidigt som nästan allt som går att odla växer så det knakar. Ypperliga råvaror har alltså nästan aldrig varit ett problem. Visserligen finns det områden i Japan med riktiga vintrar, så visst har man utvecklat teknik för att bevara mat (där det mesta är väldigt likt våra gamla svenska metoder; rökning, torkning, inläggning), men i stora delar av landet är man bortskämd med färska råvaror året runt. Detta avspeglas givetvis i köket, där man sällan tar till överdrivet krångliga metoder för att förbättra smaker som i andra miljöer kanske gått förlorade på grund av långa transporter.

Enklare kan det knappast bli: Kokta ägg med purjolök och balsamvinäger.

Här har vi några exempel på hur enkelt och gott det kan vara. Detta är visserligen inte från början typiskt japanska smaker, men det är en japansk kock utbildad i Japan som står för filosofin.

Längst upp har vi några pinnar grillad kyckling på en liten salladsbädd. En gnutta vinaigrettedressing på salladen och en kryddig cajun-kryddning på kycklingen. Sedan har vi en mycket enkel med vansinnigt god äggrätt, där man har kokta ägg med halvrå äggula med lite finskuren purjolök och balsamvinäger. 

Till sist har vi en bit rökt fläskkött som grillats och lagts på en bädd av stekt potatis med en klick smör längst upp.

Rökt och grillat fläsk med smör och potatis..

Det är faktiskt mycket vanligt att man hittar krogar där helt Japan-utbildade kockar gör "japanska" tolkningar av västerländsk mat. Det kan ur min synvinkel ibland bli lite för "fina" smaker jämfört med de ofta bastanta smakerna vi är vana vid i Europa, men det kan också bli helt nya och väldigt imponerande upplevelser.


Wasabi-korv!

Wasabi-korv var en ny och trevlig upplevelse.

Wasabi, den japanska pepparroten, är ju som alla vet ett nästan oumbärligt tillbehör när man äter sushi och sashimi. Vad många kanske inte tänker på, är att wasabi är en betydligt mer universell krydda än så. Här i Japan används den inte enbart till rå fisk, utan också till exempelvis grillat kött. Vi åt grillat lamm härförleden som serverades med soja och wasabi - mycket gott.

Ett komplett nyhet för mig var den ovanstående korven härom veckan, fläskkött kryddat med wasabi. Riktigt bra och något jag rekommenderar hemmakorvmakaren att testa vid tillfälle.

I Japan, där man ofta gör helt vilda smakexperiment, framför allt när det gäller chips och godis, hittar man wasabi både här och där. Jag har till och med stött på glass med wasabismak! Om det låter konstigt, tänk på hur konstigt men ändå gott jordgubbar med svartpeppar och ett stänk Pernod är!

Det finns numera wasabi-frön att köpa i Sverige för den som vill pröva att odla riktig wasabi själv. Det verkar inte helt enkelt, men väl värt att pröva, då den "wasabi" man köper på butik ofta är vanlig pepparrot som man färgat och smaksatt med senap och annat. Kolla här, till exempel.